25 år efter mordet: Sanningen måste döljas.

25 år efter mordet: Sanningen måste döljas.
2011-01-12 av Sixten Dahlin

De senaste tre åren har det i böcker och publikationer dragits flera slutsatser grundade på utredningen om mordet. Sammanställer man detta, ger det en bild av ett planerat mord av en grupp. Media och ledande politiker har avstått från att kommentera uppgifterna.
Skälet kan vara det Hans Holmér uttalade i DN-intervju 1986.
Om sanningen om mordet på Olof Palme kommer fram, så kommer den att skaka Sverige i dess grundvalar”.
Vad visste Holmér, som han tog med sig i graven 2002?
Det här är ett drama i tre akter.
I Först om ”HANS HOLMÉR”
På morddagen en fredag hade det kommit ett hot mot Olof Palme. Holmér diskuterade detta med kollegor vid lunchtid. De bestämde då, att man skulle tala med Olof Palme om detta på måndag.
Detta hot var kanske skälet till att Holmér stannade i Stockholm.
Holmérs chaufför Rolf Dahlgren hade fått ledigt den dagen utom att han vid 15-tiden skulle utföra en hämtning vid Centralen i Stockholm.
En man hämtades och kördes till Slottskajen, var borta i 20 min och kördes därefter till Polishusets garage, där två yngre polismän mötte. Mannen såg ut att vara en chefsperson i 60-årsåldern.
Före kl 18 kom en polis, som arbetade nära Holmér till Dahlgrens hem och gav honom i uppdrag att hämta Holmér en bit från Stockholm.
Från cirka 22.30 mordkvällen åkte chauffören runt med Holmér med bil i Stockolm. (D2009/2)
När de efter mordet avslutade körningen fick chauffören stränga order av Holmér att inte yppa detta för någon. Men i början av 1989 kunde han inte längre tiga och sökte upp riksdagsmannen Jerry Martinger. Han visade upp sin dagbok från mordkvällen och berättade detaljerat om kryssandet med bilen i Stockholms centrum timman före mordet.
I korthet hände följande från kl 22.30 till 00.30:
Man kryssade runt i Stockholm på ett sätt som Dahlgren inte kunde förstå. När de befann sig vid Mariatorget, steg Holmér ur och pratade med en man, som han fick en kvällstidning av.
Därefter passerades olika delar av Sveavägen flera gånger.
Den man som Dahlgren skjutsat tidigare på dagen hämtades vid Operan några minuter före 23.00 och åkte med runt kvarteret vid Rådmansgatan flera gånger och släpptes av vid Odenplan.
Senare befann man sig vid Hagagatan, där Holmér steg ur och gick fram till en man i 25-årsåldern. Det verkade som om de hade stämt möte där.
Efter några minuter kom Holmér tillbaka och berättade att Olof Palme blivit skjuten på Sveavägen. Färden fortsatte mot mordplatsen, där Dahlgren fick order om att ”rulla sakta förbi”.
Någon halvtimme senare stannade de vid Norr Mälarstrand och hämtade en väntande kvinna i 50-årsåldern, som skjutsades till Sundbyberg.
Därefter fortsatte färden till Mälarhöjdens T-banestation, där Holmér lämnades av strax före 00.30.
Innan han körde iväg såg han att Holmér steg in i en mörkblå Volvo, där det satt en person utöver föraren.
Den här beskrivningen är så detaljerad, att den inte kan vara uppdiktad.
Visste Holmér om, att det skulle hända något den kvällen?
Kände han till, att en grupp planerade att mörda Palme?
Dahlgren sökte upp riksdagsmannen Jerry Martinger och berättade sin historia. Redan samma dag Martinger träffat Dahlgren lämnade han en kopia av en sida i chaufförens dagbok från morddagen till polisöver-intendent Roland Ståhl vid Rikskriminalen.
Vid ett senare tillfälle lämnar Martinger de minnesanteckningar, som han gjort om Dahlgrens berättelse. De närmaste 18 månaderna blev först Jarl Hjalmarsson informerad och träffade Dahlgren, som han uppfattade som en ”trovärdig, ordentlig och rejäl karl”. Även Gösta Bohman, som satt i Polisstyrelsen blev informerad och han talade med Roland Ståhl, som deltog i styrelsen. När Martinger några månader senare talar med Bohman, säger han, att Ståhl har fått vissa problem, när han visat anteckningarna för Palmefolket. Ståhl hade verkat nervös och pressad, när han talade med Bohman.
När TV3 intervjuade Dahlgren genom brevlådan fanns en civilanställd vid Polisen i lägenheten. Jag hade hjälpt henne med någon skrivelse
och hon har sagt till mig, att Dahlgren aldrig skulle kunna hitta på en sådan historia. Självklart talar han sanning. Jerry Martinger känner jag väl från politiken och han har i höstas bekräftat denna berättelse.
Ståhl dog 28/1 2000 i ”cancer”, trots att han såg helt frisk ut på jobbet några veckor tidigare. I dödsannonsen införd både i SvD och DN står, att Ståhl avlidigt ”oväntat”.
Var det självmord?
Holmer måste ha vetat vilka som låg bakom mordet.
Dahlgren blev efter påtryckningar tvungen att senare i polisförhör ta tillbaka hela historien.
Men han mådde mycket dåligt efter detta. Han blev omplacerad.
Enligt folkbokföringens uppgifter hittades Dahlgren död i maj 1994 under oklara omständigheter, vilket framgår av att ingen dödsdag hade blivit registrerad. (L123).
2
Ett annat förhållande, som stöder teorin om att en grupp legat bakom mordet, är den rapport, som SÄPO lämnade i två exemplar till Holmér daterat den 24 april 1986 (diarienr A11544).(G253) Ett ex bör ha lämnats till Rikspolischefen. Den hemligstämplades men togs inte in i det speciella förundersökningsregistret. I Rikskriminalens diarium registrerades det den 12/5 1989. Varför nära tre års fördröjning?
(G251): En del av innehållet avslöjades i DN av f d hovrättslagman Erik Holmberg. Där påstår SÄPO att mordet var ett verk av en grupp om tre eller fyra personer. Palme övervakades i Gamla sta’n med början 17 januari 1986 och blev därefter föremål för tolv iakttagelser varav sex stycken den 28 februari fram till dess han mördades.
Detta är anmärkningsvärt, då SÄPO-rapporten var och ännu är hemligstämplad.
Är detta ännu ett exempel på att man försökt dölja sanningen?
II
”POLISSPÅRET”
Två unga finska kvinnor har varit aktuella i Palmeutredningen.
(A9) En kvinna kallad Anki kom tillsammans med en väninna kallad Anneli gående på Sveavägen efter ett biobesök. Anki hade glömt sin klocka. På finska frågade hon en man som stod vid Dekorimabutiken vad klockan var. Hon kände igen honom som finsktalande från ett gym i Upplands Väsby. Hon fick inget svar och upprepade frågan. Då hörde Anki och av allt att döma även Anneli i den walkie-talkie som mannen bar i ena handen ett oväntat anrop på finska från en man.
”Nu kommer dom!” --- Dialogen fortsätter med ”Jag är igenkänd!” ”Vad skall jag göra?” --- ”Skit i det och gör vad Du ska!”.
Anki och Anneli fortsatte på Sveavägen söderut och hade nått Kungsgatan, när de hörde ett skott.
(A14) Nästa dag förstod de vad som hänt och blev mycket rädda, eftersom mannen på gatan hade känt igen Anki. Anki har berättat för väninnan, att hon senare under 1986 i en tidning eller på radio hade hört att man efterlyste två kvinnor som skulle ha sammanstött med en man i närheten av mordplatsen och talat med honom. De förstod då, att man syftade på dem och blev ännu räddare (Anki hade barn). De har aldrig vågat berätta för polisen eller någon annan om detta.
(A10) Den här berättelsen blev känd först sex år efter mordet. Det var DN-journalisten Olle Alsén, som via en manlig god vän fick en första kontakt med de båda finska kvinnorna. Väninnan Anneli hade på en Finlandsfärja 1992 berättat för den gode vännen om vad de varit med om på mordkvällen. Olle Alséns handskrivna sammanfattning har ankomststämplats hos Rikskriminalens Palmeutredning 92-11-21.
Olle Alsén började nu bearbeta Hans Ölevbro, Palmegruppens ledare.
(A14) År 1993 blossade affären upp, främst i Aftonbladet men även i DN, där Olle Alsén skrev sin utförliga berättelse för första gången.
(A47) År 1994 sändes två TV-program (Striptease) om de finska kvinnornas berättelse och väckte uppseende. Enligt flickornas uppgift måste mannen haft åtminstone en finsktalande kumpan.
(A55) Ur TV-programmet: ”En polis skulle vara lämplig att prata med. Det är en polis, som dessutom är finsktalande. Dessutom tränade han och sysslade med narkotikaspaning.”
(A128) Anki har berättat att hon känt igen mannen från ett Gym i Upplands Väsby, där hon bott men visste inte att han var polis.
(A57) Polismannen var född i Sverige 1958 av föräldrar från Estland. Han talade inte finska, även om han via estniskan kunde göra sig förstådd med finländare. Han tjänstgjorde vid Piketgruppen.
Det var där ett antal poliser kallad ”Basebolligan” arbetade.
När jag i augusti sökte på Internet efter ”Hans Holmér” står det:
”Holmér är även känd för att ha låtit den ökända Basebolligann härja fritt i Stockholm, vilket bestod av poliser som åkte runt i piketbil och utförde våldsamma attacker på samhällets befolkning, vilka även har dödat minst två personer och misshandlat ett flertal invånare utan anledning.”
(A51) När Anki hördes av två poliser i Palme-utredningen, hade hon själv förslag på hur de kunde gå vidare för att styrka hennes berättelse. Men det gick polisen inte med på, trots att kvinnornas vittnesmål kunde vara avgörande i Palme-utredningen. (A62) Olle Alsén berättar, att Anneli efter ett möte med Ölvebro kom ut rödgråten i ansiktet.
Är detta ännu ett exempel på att man inte ville veta sanningen?
Vem var då den finsktalande personen i walkie-talkien?
Det kan vara en finsktalande vapenhandlare och polis C G Östling.
(A150-152) Från Stockholmspolisen meddelas i okt 1996, att den rasistiske Östling på senare tid själv eller via sitt företag sålt vapen till Stockholmspolisen trots att han varit helt avkopplad från dylika affärsförbindelser. Dessutom har Östling varit aktiv inom Stockholms Försvarsskytteförening, en pistolklubb för avancerat ”combat”-skytte. Även polismannen vid mordplatsen var medlem i den här pistol-klubben.
Två kommissioner har tillsatts för att granska Palmeutredningen
(A158) Ur Granskningsnämndens förhör av PG Näss: ”… polisman A:s (=Carl Östling) vapeninnehav föranleder ej vidare åtgärd … samt att den lokal han disponerade på Regeringsgatan kunde ha varit av intresse, om platsen för mordet hade kunnat vara planerat i förväg.”
3
PG Näss förutsätter alltså, att mordet inte varit planerat!
(A159) CG Östling har inför utredande polis påstått att han fredagen den 28/2 1986 mot läkares bestämda direktiv avlägsnade sig från Södersjukhuset efter just genomgången blindtarmsoperation.
(A160) Men även med operationsbesvär hade Östling naturligtvis kunnat fjärrdirigera händelserna vid Dekorima, t ex från den kontors-lokal han då disponerade tillsammans med en kollega i hörnet av Regeringsgatan och David Bagares gata.
(A161) Det är just vid en av ingångarna till detta hörnhus, som vittnen förlorar den flyende Dekorimamannen ur sikte.
Det är uppenbart, att mordet var planerat och att flera poliser varit inblandade. Detta styrks av den hemligstämplade SÄPO-rapporten, som f d lagman Erik Holmberg offentliggjorde en del av i Dagens Nyheter 1998. Det var inom Polisen man kände till, att Palme inte hade livvakter morddagen.
Men ingen kunde förutse vilken väg makarna Palme skulle ta, när de åkte hem från bion. De kom ju till bion från T-banestationen Rådmansgatan. Därför måste fler än två vara inblandade.
I vittnesmålen förekommer en man som setts utanför biografen Grand. Han var lång, ljus och hade glasögon. Den mannen kan ha bevakat Sveavägen mot Rådmansgatan.
Det är inte självklart, att polismannen var mördaren. Repliken ”Skit i det, gör vad Du ska” kan betyda, att han då skall ge klartecken till mördaren.
Motivet för mordet verkar vara ett Palmehat, som var särskilt före-kommande inom en grupp poliser i centrala Stockholm.
III 33-åringen (Victor Gunnarsson)
(W38) På natten efter mordet kl 02.15 kommer ett viktigt samtal till spaningsledningen. Det var en kvinna, som berättade att hon och en väninna varit på biografen Saga nattföreställningen, som började kl 23.00. Ungefär trekvart in på filmen (23.45) öppnades dörren och en man skyndade in och satte sig hastigt ner ett par bänkrader framför dem. Han bara sjönk ihop och tog inte ens av sig rocken och satt blickstilla resten av filmen. ”Med tanke på det hemska som hänt, tyckte vi att det var mystiskt.”
Det här var cirka 20 minuter efter mordet.
Så här började utredningen av ”33-åringen”.
(W66) Kl 23 samma dag 1 mars anmäler en yngre dam, att hon mord-kvällen tillsammans med två väninnor besökt cafe’ Mon Cheri på Kungsgatan. De tre damerna blev omkring kl 22 ansatta av en man, som presenterade sig som Fred Grant och påstod sig vara amerikan men pratade svenska. Han lämnade sitt telefonnummer. Mannen uppfattades av damerna som stötig och började ganska omgående prata politik. Han uttalade sitt hat mot Olof Palme och menade också att han själv skulle bli skjuten om han ställde upp och sade vad han tyckte och tänkte om svensk politik.
(W78) 33-åringen lämnade caféet cirka 22.30-22.40. Han säger, att han skall gå på nattbio och att han tänker gå för att hinna till kl elva. (W8) Den 8 mars togs 33-åringen första gången in för förhör. Detta sedan en stor mängd vittnen pekat ut honom som tänkbar gärnings-man. Kriminalinspektör Börje Wingren blev förhörsledare.
(W80) Vid förhöret säger 33-åringen, att han var på caféet Mon Cheri den dagen 6-7 timmar med flera korta avbrott under kvällen.
(W86) Jag konstaterar att han vid förhöret bara har en handske. Den vänstra … Han säger att troligen har någon glömt den hos honom och han har sedan använt den. En som avlossar en revolver får räkna med åtskilliga partiklar från tändsats och ammunition på handsken. Ett närmast lika viktigt bevis som mordvapnet. 33-åringen avslutar förhöret med repliken: ”En handske är bättre än ingen alls”.
(W108) 33-åringen hade en kraftig mustasch och hade haft en i åtskil-liga år. I senare förhör förnekar han, att han rakat av den. Det är lögn.
(W114-115) Dagen efter mordet kontaktas polisen av en afrikan boende i Stockholm, som berättar, att han en bit från mordplatsen i sin bil uppbringats av en man, som snabbt ville bli körd därifrån.
På vänster sida har han då Johannes kyrka och bakom sig den kors-ande Kammakargatan. Därifrån kommer en man springande, passerar honom på höger sida och går ut på övergångsstallet framför bilen och stoppar honom. Mannen säger till vittnet, att han kan köra honom vart som helst. … När mannen lutar sig och stöder sig mot bilens tak ser vittnet, att något putar ut till höger på kläderna. Vittnet lägger också märke till att han bara har en handske. Vittnet ville inte skjutsa mannen, som sedan springer Döbelnsgatan söderut och in på Johannes kyrkogård.
(W16) När utredarna lagt fram resultatet av förhör till Holmér, säger han: ”Nej den är galen, ett fall för Beckomberga. Honom sparkar vi ut som tänkbar gärningsman.”
(W17) Däremot visar sig spaningschefen Stig Lennart Petersson vara en riktig polis. Han reser sig häftigt och säger klart och tydligt till sina två chefer: ”Men ni måste väl ge Börje en chans att utreda det här! Det är ju otroligt om mannen skall få gå hem!”. Men Holmér hade bestämt sig. ”Vi skiter i honom” är hans slutkommentar.
4
Visste Holmér något, som gör, att han inte vill utreda 33-åringen?
(W20-21) 33-åringen blir anhållen den 12 mars och delges misstanke om delaktighet i mordet på Olof Palme.
(W150) Ur förhöret 14 mars: Du har skrivit mycket i din almanacka. Har Du någon förklaring till varför just sidan som gäller 20:e fram till 26:e februari är utriven ur boken?
(W20-21) Måndagen den 17 mars gör chefsåklagare K G Svensson en häktningsframställan mot 33-åringen. Några timmar innan förhand-lingen skulle ha börjat släpps 33-åringen fri av K G Svensson.
Skälet är, att det viktigaste vittnet sett ett foto på 33-åringen tillsam-mans med sju andra personer dagen före valkonfrontationen, då han med hundraprocentig säkerhet pekade ut 33-åringen.
(W21-22) Den 16 maj meddelar åklagarna Svensson och Carlström, att förundersökningen mot 33-åringen har lagts ner.
För spaningsledningen var det obegripligt, att allt som fanns mot 33-åringen inte fick prövas i rätten och i första hand med en häktningsför-handling.
Poliserna, som förhört 33-åringen, var övertygade om, att han från Johannes kyrkogård fortsatte ner till biografen Saga för att gömma sig.
Det var många bevis, som talade för att han var mördaren.
(W180-181) Efter den kritiska tidpunkten, då han kl 22.45 lämnade caféet, fram till kl 23.30 har ingen sett 33-åringen.
Det är osannolikt, att 33-åringen skulle kunnat ta reda på, att Olof Palme inte hade några livvakter. Därför kan han knappast ha följt efter i Tunnelbanan och vetat att Palme gått på biografen Grand. I stället har han, enligt min uppfattning, fått uppdraget av en grupp personer att mörda Palme. Med sitt hat mot Palme har han motivet och viljan.
33-åringen var känd för att skriva anonyma brev och använde ett språk som lätt kunde spåra breven till honom.
(W214) Ett sådant brev daterat 28 februari 1990 skrev han till JK Hans Stark. Det är utformat som en bekännelse av mordet.
Några korta citat ur brevet: -”vi är flera inblandade”, -”en blå Volks-wagen Passat utrustad med walkie-talkie”, -”Men ödet gjorde att Palme korsade gatan tidigare än väntat. Han kom in i mitt område och det föll på min lott att göra slut på honom”.
Kort efter detta åker han till USA, där han tidigare bott.
Med sitt öppna sätt hade han haft en del framgångar med kvinnor.
Det var detta, som gjorde, att han blev mördad i ett svartsjukedrama.
Obduktionsprotokollet (T364) Ur KU-förhör 1987-03-03 med K G Svensson:
Det gick till så, att jag tog direkt kontakt med rättsläkarstationen, åkte upp dit en eftermiddag, och sedan ägnade jag en halv dag åt att tala med rättsläkarna. Jag fick ett exemplar av obduktionsprotokollet och fick en mycket ingående analys av frågor som var aktuella för en rättsläkare.
(T367) Ur Juristkommissionens förhör 1987-07-20 med KG Svensson: Jag tror jag och min kollega var de enda som besökte rättsläkarna för att få deras synpunkter.
Ingen från Holmérs sida hade tagit kontakt med obducenterna. Vi ägnade en halv dag åt att tala med obducenterna och fick en del synpunkter på om det var en amatör eller professionell som hade hanterat vapnet. Det var mycket intressant. Det var också symtoma-tiskt för hur detta sköttes. I alla fall studsade man, när man fick klart för sig att ingen från polisen hade tagit sådana kontakter.
Obduktionsprotokollet är hemligstämplat i 50 år.
Vad är det man vill dölja?
Jag skrev ett brev till KG Svensson, som aldrig blev sänt.
Eftersom det finns ett tiotal med ”KG” i Sveriges telefonkatalog, ville jag först ringa upp och kolla att jag hade adressen till rätt Svensson.
Han frågade vad jag ville och jag hann bara nämna obduktionspro-tokollet, när han reagerade starkt och sade att han lämnat Palme-mordet bakom sig. Där tog samtalet slut. Varför blev han så irriterad?
Självklart tänkte jag inte fråga honom om innehållet.
Jag ville bara be honom att skriva till Regeringen och be dem häva sekretessen efter 25 år. Han kunde ju avgöra om det var befogat.
Kan det ha funnits något i obduktionsprotokollet, som tydde på det KG Svensson hävdat, att kulorna varit falska?
I en intervju i Expressen 1994-06-30 säger KG Svensson:
”Jag utesluter inte att de funna kulorna lagts dit av någon som varit inblandad i mordet”.
”Är kulorna inplanterade på platsen, så handlar det om ett planerat mord på mycket hög nivå, kanske till och med politiskt”.
”I ett av fallen var det väldigt egendomligt, att just den personen hittade kulan. Mer kan jag inte säga”.

5
Riksdagen beslutar att preskriptionstiden för mord skall vara obegränsad. (Proposition 2009/10JU10)
En utredningsman som skulle biträda departementet om ändring av preskriptionstiden tillsattes redan under den förra socialdemokratiska regeringen den 4 januari 2006.
Efter att justitieutskottets betänkande lagts fram 2009, blev det beslut i riksdagen 3 februari 2010. Lagen trädde i kraft 1 juli 2010.
För Palmemordet innebär detta, att allt förundersökningsmaterial inte blir offentligt den 1 mars 2011. Detta är olyckligt, då väsentliga delar har sekretessbelagts.
Det vore önskvärt, att SÄPO-rapporten, som uppger att Olof Palme blev övervakad av tre till fyra personer med 12 iakttagelser veckorna före varav sex under morddagen, blir offentlig. Då kan man få en uppfattning om huruvida mordet kan vara planlagt av någon grupp.
Även den 50-åriga sekretessen av obduktionsprotokollet borde hävas. Detta för att klargöra om det finns information, som kan vara av betydelse för uppklarning av mordet.
Vågar någon riksdagsledamot kräva detta av Regeringen?

Piketpolisen
Olle Alsén har fått information av någon vem som stod utanför Dekorimabutiken nära mordplatsen.
Alsén har rekvirerat kopia av passfotot och visat upp detta på gymet i Upplands Väsby. En man, elektrikern Per Alfredsson, kände igen Piketpolisen och nämnde hans namn.
Polisen heter Anti Avsan och blev invald i Riksdagen för Moderaterna 2006 och blev omvald i höstas.
Sven Anér har 2008 skrivit en bok ”Affären Anti Avsan”, som bygger på Alséns utredning.
Olle Alsén lämnade 1993-02-02 en skrivelse till Rikskriminalen. Där uppger han namnet på den polis, som han påstår fanns intill platsen för mordet.
En sådan anmälan mot en polis skall enligt reglerna föras till en specialpolis inom Stockholmspolisens internutredning samt den åkla-gare, som leder internutredningens arbete. Men detta struntade Hans Ölvebro och chefsåklagare Anders Helin i. Varje form av ”kompis-handläggning” skall ju undvikas och heller inte få misstänkas.
I stället förhördes polisen av ordinarie Palmeutredare 12/6 1993.
Om detta hade skötts på rätt sätt, kunde man kanske kommit fram till, att piketpolisen inte bara var på mordplatsen, utan att det var flera, som låg bakom planeringen av mordet.
Detta är ännu ett exempel på, att man inte ville få fram sanningen.
I DN Debatt 1992-11-05 tar Tomas Bresky och Lars Borgnäs upp två tips, där poliser varit inblandade men inte utretts.
Det ena lämnades av en polischef om ett möte kvällen före mordet mellan fyra eller fem poliser och en militär. Det andra gällde överläggningar sex veckor före mordet mellan en grupp poliser gällande en kommande kupp mot Olof Palme.
Det är anmärkningsvärt, att Polisen undviker tips om poliser.

Sammanfattning
Mordet utfördes inte av en ensamvarg utan var planerat av en grupp. Det finns mycket som talar för att poliser varit inblandade.
I så fall kan detta vara skälet till, att man inte vill få fram sanningen.
Varför dröjer det tre år innan SÄPO-rapporten registrerades hos Rikskriminalen?
Utredningen om 33-åringen, som med all sannolikhet var mördaren, togs inte på allvar av Holmér och chefsåklagaren K G Svensson. Denne stoppade häktningsförhandlingen genom att frige 33-åringen.
Efter mindre än tre månader lades förundersökningen ner. Detta var ett misstag av chefsåklagaren. Eller var han medveten om vilka konse-kvenser en rättslig prövning skulle få.
Om alla vittnen och bevisen mot 33-åringen blev värderade, skulle också medhjälparna bli granskade och skandalen med poliser inblan-dade bli offentliga.
Var det detta Holmér ville förhindra?
Var det den sanningen han tog med sig i graven?
Vad menade Anders Ferm med att svenska folket inte var moget att få veta sanningen?
Varför fick de finska kvinnorna inte chans att peka ut Dekorima-mannen vid en fotokonfrontation? Detta nekades av Hans Ölvebro.
Var underlåtenheten att lämna anmälan av en polis till internutredning också ett sätt att dölja sanningen?
Hans Holmér och hans chaufför Rolf Dahlgren är döda.
Chefsobducenten Milan Valverus dog i en singelolycka med sin bil. Roland Ståhl på Rikskriminalen dog oväntat.
33-åringen Victor Gunnarsson blev skjuten i ett svartsjukedrama i USA.
Piketpolisen lever och borde bli föremål för en utredning om medhjälp till mord. Även vapenhandlaren, som troligen hjälpte till lever. Detta är viktigt för att kunna fria eller fälla dem.
6
”ETT ALTERNATIVT SCENARIO”
Nu kunde jag ha avslutat föredraget. Men det finns ett alternativt scenario, som verkar fantastiskt. Detta skulle kunna ge svar på de frågor jag ställt om varför det varit viktigt att dölja sanningen om mordet.
Olof Palme var mycket pressad och deprimerad hösten 1985. Ett av skälen var ”Harvardaffären”. I stället för att ta emot ett föreläsnings-arvode på 5.000 dollar 1984 fick sonen Joakim ett stipendium för att studera i USA. Detta blev ett ärende för Skattemyndigheten (L84).

Det har sagts, att Olof Palme var allvarligt sjuk. Jag tänker inte sprida rykten om vad han skulle ha drabbats av. Men det är känt, att hans mor avlidit efter att ha haft en ärftlig form av Alzheimers sjukdom, som utmärks av att debuten sker före 65 års ålder. Även Olof Palmes morfar hade drabbats av tidig demens. Att sluta sitt liv på det sättet skulle vara tragiskt för en man av Palmes kaliber.

Hans Holmér var vän till familjen Palme. I Expressen 29 maj 1986 säger han: ”Det är offret som valt själva mordplatsen”. Även i sin bok ”Olof Palme är skjuten” (H173) skriver han ”Men skulle verkligen ett proffs låta Olof Palme ”välja” plats för mordet”. Det finns också uppgifter om, att paret Palme stämt möte och växlat några ord med någon, efter att de gått över på Sveavägens andra sida.

Söker man på namnet Hans Holmér på Internet, står det på första sidan: ”Holmér är även känd för att ha låtit den ökända Basebollsligan härja fritt i Stockholm, vilket bestod av poliser som åkte runt i piketbil och utförde våldsamma attacker på samhällets befolkning, vilka även ha dödat minst två personer och misshandlat ett flertal invånare utan anledning”. Han var alltså vän med en del ”Piketpoliser”. Därför var det inte svårt att få deras hjälp, om Olof Palme ville sluta sina dagar i förtid.
Om detta scenario stämmer, kan det förklara Holmérs bilfärd de sista timmarna i Stockholm under mordkvällen.
Det kan också ha funnits något i obduktionsprotokollet, som av oför-siktighet inte hade med skottet att göra och kan förklara den 50-åriga sekretessen.
Även behandlingen av SÄPO-rapporten, som inte togs på allvar, kan kanske förstås.
De inblandade i mordet kan nu känna, att de gjorde Olof Palme en sista tjänst.
Detta scenario skulle vara sensationellt men inte helt omöjligt.
Att försöka få Christer Pettersson fälld för mordet är en rättsskansdal.
Detta är ännu ett exempel på, att man velat dölja sanningen.
Anders Ferm var en av Olof Palmes närmaste män.
Jag avslutar med hans ord från år 2003 om mordet.
”Jag tvekar inte om vem det var, som mördade Palme, men jag skall kanske inte uttala hans namn”. (SvD 2003-02-16)
”Svenska folket är inte moget att få veta sanningen”.

Slutsatser

Trots att det gått 25 år, borde det finnas flera, som vet vem som är mördaren och vilka andra som varit inblandade. Först utlystes en belöning på 50.000 kr, som senare höjdes till 50 miljoner. Att ingen vågat träda fram är kanske inte så konstigt. Vad skall man med pengarna till, om man blir mördad? Det finns flera exempel på mystiska dödsfall i spåren av mordutredningen.

Det kan inte finnas så många alternativ, där konsekvenserna för Sverige som nation skulle bli allvarliga. Utöver de två motiv, jag har redogjort för, återstår väl bara att en främmande makt planerat och verkställt mordet. Det finns inget som tyder på detta.
Finns svaret i obduktionsprotokollet? Varför skulle man annars hemligstämpla det i 50 år? Spekulationerna om falska kulor och vad det innebär skulle kanske leda fram till att mordet var planerat av en grupp. Chefsåklagaren och kriminalinspektören, som besiktigade kroppen, har båda ifrågasatt kulornas äkthet. Chefsobducenten ville inspektera Lisbet Palmes kappa men nekades det. Han påstås ha sagt, att kulhålen i kappan kunde ha gjorts i ett laboratorium.
Olof Palmes läkare på Roslagstulls sjukhus bad att få se obduktions-protokollet men nekades det. Vilken sjukdom trodde han att han skulle finna bevis för? Skulle det finnas ett sådant bevis för att Olof Palme var allvarligt sjuk, hade det styrkt ett alternativt scenario, där Palme själv bett att få bli mördad.
Varför togs gränsen 25 år för preskription av mord bort mindre än ett år innan allt förundersökningsmaterial skulle bli offentligt?
Bland det hemligstämplade materialet finns säkert mordgåtans svar.

7
Det vore bättre att låta mördaren gå fri och få reda på sanningen om mordet. Men man vill väl dölja, att poliser har varit inblandade, även om ingen av dessa avlossat det dödande skottet. Har detta skett på Olof Palmes eget uppdrag, vill man till varje pris dölja det.
Det är beklagligt, att Riksdagen medverkat till detta.
Inlägg 2011-01-12 av Sixten Dahlin

35 kommentarer:

  1. Palmemordet? - 911 är vår tids största kupp - nu avslöjad!
    Lyssna: http://www.kpfa.org/archive/id/66755
    Guns and Butter - "Demolition Access To the World Trade Center Towers" with Kevin Ryan. - January 12, 2011 at 1:00pm

    SvaraRadera
  2. Den sammanfattning som görs av Sixten Dahlin har enligt min mening ganska starka kopplingar till vad Leif GW framhåller i Expressen idag den 20 februari. Börjar vi äntligern närma oss sanningen om mordet på Olof Palme? http://tv.expressen.se/nyheter/1.2336618/leif-gw-persson-lang

    SvaraRadera
  3. Värt att nämna i anslutning till Dahlins inlägg om Martinger/Dahlin är den rättegång efteråt där Martinger fälldes för brott han hade alibi för.
    En rättegång som enligt min ringa mening var "fejkad". Med Martingers eget godkännande.

    SvaraRadera
  4. Martinger/Dahlin ska naturligtvis vara Martinger/Dahlgren.
    Förlåt Tyrckfelsnissen..:)

    SvaraRadera
  5. Vad fälldes Martinger för efteråt?

    SvaraRadera
  6. Sexuellt ofredande, misshandel och övergrepp i rättssak.
    Här är en länk till hela fallet:
    http://www.nyapolitiken.biz/sve_politik/fallet-martinger.html

    SvaraRadera
  7. De som satte dit Christer Petterson gjorde det
    mycket skickligt. Petterson var minst sagt
    berusad och köpte knark son han sedan åkte hem
    och tog. Och Petterson umgicks med brännvinsadvo-
    katen Borgenstierna som ju var Waffen-SS och hade
    kontakter. Och spelklubben Oxen ägdes ju inte av
    innehavaren Sigge Cedergren utan av Curt Hson-
    Nillsson, själv nazist och med goda kontakter inom socialdemokratin.
    Han bodde på ett slott och kördes omkring i Rolls-Royce av uniformerad privatchaufför som
    den onde mannen i Alfredssons film.
    Och om honom vågade ingen, INGEN i svenka media
    skriva sanningen, även om ryktena gick.

    SvaraRadera
  8. Palme 25 år ur tiden:

    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/palmebocker-i-urval_5957727.svd

    Olof Palme i helfigur

    Nykter beskrivning av Petterssons karriär

    Det enda självklara valet

    Faller fritt som i en dröm

    I konspirationens gränsmark

    Endast kritikerna förstår varför Palme var omstridd

    Palme formade tiden och blev offer för den


    Algernon 25 år ur tiden:
    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article103011.ab
    Publicerad: 2002-10-31
    Minister: Algernon blev mördad

    Carl Algernon dog i tunnelbanan 1981.
    Krigsmateriel-inspektören Carl Algernon blev mördad för att han visste för mycket.

    Det skriver Björn Molin som var handelsminister vid tiden för Bofors illegala vapenaffärer.

    Enligt honom var polisen av samma åsikt.


    I boken "Ingen väg tillbaka", som kommer ut på torsdag, ger före detta statsrådet Björn Molin (fp) sin bild av stora omvälvande händelser som påverkade samhällsutvecklingen när han var handelsminister i början av 80-talet.

    Boforsaffärer
    När Bofors illegala vapenaffärer med Indien avslöjades var Carl Algernon krigsmaterielinspektör. Genom åren har många spekulerat om varför Algernon "ramlade" framför ett tunnelbanetåg på T-centralen 1981 och avled.

    Den officiella förklaringen är att Algernon var så pressad av vapenffärerna att han begick självmord. Men att han "skulle ha spelat under täcket med Bofors" för att dölja den olagliga exporten, är enligt Molin osannolikt. Likaså att han begick självmord.

    Poliser höll med
    "En mer sannolik förklaring är att han blev dödad. I samband med att jag förhördes av kriminalen om min kännedom om Bofors vapensmuggling fick jag också frågor om Algernon.

    När förhörsledare Bengtsson och Pettersson efter förhöret körde mig i bil till Arlanda frågade de vad jag trodde orsakade hans död.

    "Han blev mördad", svarade jag "för vad han visste". Bengtsson och Pettersson visade sig ha samma uppfattning, skriver Molin.

    SvaraRadera
  9. Den stora frågan är inte vem som mördade Sveriges statsminister Olof Palme den 28:e februari 1986, utan varför.

    För att förstå det är en beprövad utgångspunkt en annan fråga, nämligen: Cui Bono – Vem tjänade på det?

    SvaraRadera
  10. Det faktum att ubåtsoperationerna inte i första hand var riktade mot Sverige, utan som en avledningsmanöver för operationer i Baltikum/Sovjet, slår bort en av hörnstenarna i ovanstående teori.

    Omständigheter i mordutredningen tillsammans med en säkerhetspolitisk analys av efterkrigs-Sverige indikerar starkt att mordet är en helsvensk historia. Och att det faktiskt var den svenska staten som hade mest att vinna.

    På gammalt hederligt spionspråk så var mordet ett "rörmokarjobb". Klimax i ett antal operationer som pågått i över 30 år. Med Palme själv som en av de stora hjärnorna bakom.

    SvaraRadera
  11. Curt Hson-Nillsson var liksom Ebbe Carlsson en förläggare.
    I filmen Ebbe - The Movie, liksom andra källor framgår att
    Ebbe var chefredaktör för Västgötademokraten i Börås.
    Där trycktes också en del av Hsons herrtidningar.
    Tes 1.
    De två känner varandra väl.
    Tes 2.
    Carlsson kunde genom sitt kontaknät styra var Krister Pettersson befinner sig.


    En suput i denna härva är också Gert Fylleking.
    /Stefan

    SvaraRadera
  12. Kontakt nät kan se olika ut och sosiodiagram visar bara möjliga relationer.
    Men Ebbe Carlsson H-son Cedergren är en teoretisk länk i ett drama där sådana som Pettersson luras ut och skall vara på platser där varken de utlurade eller de som luras har en aning om hur stor intrigen egentligen är.
    Carres bok absoluta vänner tar upp sådana fenomen.
    Detta är fiktion men något att tänka på i en härva där så många förefaller inblandade.
    I amerika finns ett särskilt ord för sådana offer, de kallas patsy, det går en del patys som inte vågar i efterhand tala om hur de agerat.
    Därför borde det tillsättas en sannings kommision om palme mordet. Detta som en kommentar till Sixten Dahlin som skrver att upphävandet av preskiberingstiden för mord försvårar uppklarandet av mordet.
    /Stefan

    SvaraRadera
  13. Viktor Gunnasson var enligt min mening en patsy.
    Slutsats han belönasdes på ingalunda sätt,
    Han visste emellertid något som var farligt att veta-
    detta skulle publiceras.
    stefan

    SvaraRadera
  14. Palmemordet Crash Course
    Konstiga och mystiska saker du inte visste om palmemordet...

    De flesta i Sverige tror att Sveriges f.d. stadsminister Olof Palme sköts av ensamme knarkar-Christer som första gången i sitt liv hade ett skjutvapen och råkade springa på en obevakad stadsminister som han plötsligt fick för sig att smyga sig på och skjuta. Chriseter var annars inte känd för att vara bra på att smyga. Lite konstigt är det att bästa vittnet på mordplatsen kände knarkar-Christer innan och var säker på att det absolut inte var han som han sett skjuta. Men det finns lite andra grejor som också är konstiga:

    1. Det var t.ex. en gång högste chefen för palmeutredningen. Han hette Hans. Innan dess var han chef för den hemliga polisen. När Palme mördades sa Hans att han befann sig i Borlänge med sin älskarinna. Konstigt att älskarinnan istället jobbade 20 meter från mordplatsen den dagen och var på jobbet under mordet.
    2. Konstigt och mystiskt att hon lämnade bakdörren öppen just under mordet i byggnaden bredvid. Mystiskt att dörren sedan stängdes av någon.
    3. Mystiskt att älskarinnan bytte om på en minut och rivstartade ut ur garaget precis efter mordet.
    4. Mystiskt att Hans - som sa att han var i Borlänge med älskarinnan (som istället jobbade vid mordplatsen) - själv syntes i Stockholm åkandes förbi mordplatsen.
    5. Konstigt att Hans chaufför Rolf skrev i sin almanacka att han jobbade för Hans i Stockholm den dagen och sade att han kört runt Hans där den dagen.
    6. Mystiskt att chauffören Rolf blev hotad när han berättat att han körde Hans i Stockholm och många tyckte det var konstigt när han hittades död. Mystiskt självmord tyckte många.
    9. När det gäller mordplatsen är det ju mystiskt att Palme mördades bara meter från det hus som var tänkt att bli hemligt motståndsnäste för Sverige och NATO om Sverige blev ockuperat, när han Palme just avskaffat detta samarbete med NATO i krigstid. Mystiskt hus förresten som förbinder hela Stockholm med underjordiska gångar.
    10. Mystiska möten varje månad i 30 år förresten direkt ovanför mordplatsen i direktionsvåningen på detta mystiska hus Thule. Möten mellan överbefälhavaren, utrikesministern och agenter från utlandet. Mystiskt att den f.d. hemliga polisen Hans älskarinna jobbade där och lämnade bakdörren öppen under mordet.

    fortsättning...

    SvaraRadera
  15. JA,Spelklubben Oxen ägdes av Hson och NEJ, han
    blev inte miljonär genom helt redliga affärer.
    Porren var bara ett skyltfönster.
    Horhus, vapen, spelklubbar och brännvin eller
    låt oss säga knark.
    Stockholms City VAR en underbar idyll på samma sätt som livet ÄR en glad karneval.
    Hson VAR Mr. X, GUDFADERN i Sverige.
    Och såssepartiet höll honom om ryggen.
    De skyddade f.ö. oxå en viss Per Engdahl.

    SvaraRadera
  16. Jo, det finns Patsys även i Sverige.
    33-åringen, Chrille & även kurderna, som
    lurat andra och låtit sig luras. Och visst visste Ebbe.
    Palmemordet vat ett ovanligt "amerikanskt"
    beställningsarbete och kanske borde en riktig
    amerikansk mordutredare ha anlitats.
    Men det kanska hade spruckit på språkfrågan.
    Och inte fan är GW någon amerikansk mordutredare,
    ej ens en svensk. GW är en pajas på Mats Drougges intellektuella herrtidningsnivå.

    SvaraRadera
  17. Freddie Forsyths bok "Schakalen" handlar om
    OAS försök att mörda de Gaulle. I verkligheten
    försökte de TJUGO gånger-på uppdrag av CIA som
    mördade Olof Palme med hjälp av Sveriges "OAS".

    SvaraRadera
  18. Cedergren kände förvisso till Hson, vilket Ebbe
    naturligtvis också gjorde. Och det söps friskt på den alkoholfria Oxen. Där möttes kriminal-
    journalister med kriminella och, javisst,
    NAZISTER. Och nazisten Hson hade mycket god
    insyn i Stockholms sexträsk och undre värld.
    Samt förstås god koll på extremhögern.
    Detsamma gäller brännvinsadvokaten Borgenstierna från Waffen-SS, vars f.d. medlemmar alltid hållit ihop och spunnit sina trådar.

    SvaraRadera
  19. Borde inte någon gräva i Västgöta-Demokratens
    och Sjuhäradsbygdens Tryckeris lilla smutsiga hemlighet dvs. att de behagade trycka den värsta
    nazistpornografin i världen åt Hson?
    Skulle de släppa in mig i arkivet?

    SvaraRadera
  20. Facket på tryckeriet protesterade f.ö, liksom Grafikernas.

    SvaraRadera
  21. Freddie Forsyth skrev ju faktiskt inte bara "Schakalen", utan också "Täcknamn ODESSA".
    Två bra böcker. Och sedan ballade han ur...
    Och i den andra boken påpekade han att ODESSA finns, vilket är
    sant än idag. OAS och ODESSA har förstås kontakter.
    ODESSA har aldrig varit ett flyktnätverk , utan är en medlemsorganisation för inbördes hjälp. Och också en lobbyorganisation. De har förstås
    sysslat med vanlig brottslighet också. På hög proffesionell nivå. Vapen, lönnmord, legosoldater m.m. Också falska pass, infiltration, spionage...
    Och hot och straff mot tjallare och ibland likvideringar..
    Kan möjligen RIIS-KNUDSEN i Danmark vara högt
    uppsatt?
    Och till vapenbröderna i USTASJA har det förstås alltid rått ett glatt förhållande. USTASJA
    och BANDERAS anhängare har ju alltid styrt WACL!
    Och det LETTISKA ODESSSA heter DAUGAVAS VANAGI
    och styrdes av ÖVERSTE KARLIS LOBE från STOCKHOLM!
    Kom ihåg att MÅNGSYSSLAREN ANDRIS VITOLINS från Riga spelade orgel i Stora Synagogan i Stockholm
    när LEO ROSENBLUTH var överkantor och IDY BORNSTEIN
    var andre kantor!

    SvaraRadera
  22. Vem mördade Lev Rebet?
    Vem mördade Stepan Bandera?
    Vem mördade Taras Borovets fru?
    Vem mördade TUSENTALS anhängare tilll överste Andrii Melnyk?

    SvaraRadera
  23. Vissa baltiska "patrioter" trodde att Palme var jude pga. efternamnet och fr.a. näsan.
    "Juden är kommunist och sviker Estland/Baltikum-igen!" Judar är kommunister som skall skjutas-enligt dem!
    Men de hade fel . Palme var inte jude utan TYSKBALT.
    Och knapadel. Och det finns en annan sak som jag tyvärr är tvungen att säga.
    Många JUDAR trodde att Palme var jude men att han dolde det och svek judarna.
    Balter och judar sörjde Palme ytterst lite.
    Och Ahlmark har goda kontakter inom båda grupperna. En betänklig kombination.

    SvaraRadera
  24. Olof Palme. Sverigesesten ANTI AVSAN. Sverigeesten Henry Kenamets.
    Sverigeesten Teet Härm. Estonia. Omakaitse. Vapsisterna. Männil. Mikson.

    SvaraRadera
  25. Bryr sig Israel och MOSSAD om vem som mördade Palme? Knappast.
    Och de VET vem de var!

    SvaraRadera
  26. Jag skrev "de". Skulle ha varit "dem".

    SvaraRadera
  27. Det pratas om att ANTI AVSAN ska bli ev JUSTIEMINSTER i alliansregeringen? Har inte FREDRIK R koll på sina partiekamrater eller skiter Statsminstern vem som döda PALME 86? varför tar inte journalister upp det med ANTI? O FREDRIK R ?

    SvaraRadera
  28. USA har COINTELPRO, Frankrike har OAS ( ja, de FINNS ).
    Och Sverige har IB, Operation Jonas m.m. eller vad
    de kallar sig numera. Operation Arla Gryning.
    MUST.

    SvaraRadera
  29. Underrättelsetjänsten,den värsta delen av DAUGAVAS VANAGI, alltså det LETTISKA ODESSA/HIAG, styrdes av överste KARLIS LOBE från
    FÖRSVARSSTABEN i Stockholm.
    Och Sverige var inblandat i KRIGFÖRING i
    Baltikum. Snacka om neutralitet.

    SvaraRadera
  30. OAS finns och heter Front National.
    Och är starka i främlinglegionens Marseille.
    VMO finns och heter Vlaams Belang.
    I Antwerpen.

    SvaraRadera
  31. AB Hsonproduktion ligger på Kungsgatan 37 i Stockholm.
    Finns kvar.
    Hsons fru och dotter fick väl ärva?
    Och var kom mångmiljonärens pengar ifrån?
    Veckans Brott sålde 10 000 ex var 14:e dag.
    Inte mycket.

    SvaraRadera
  32. "Det var Ustasja" utropar J.O. Sundberg. Det skrev han själv i TIDNINGEN Veckans Brott.
    DEN ANSEDDA TIDNINGEN, alltså.
    Men han har fel. Ustasja skickade inget mordkommando till Stockholm och det vet han själv mycket väl. Det är lögn precis som praktiskt
    taget allt som stod i Hsons tidningar och böcker avsedda för att hålla underklassen dum och lagom högersåssig.
    Ustasja lät en utomstående hålla i vapnet den här gången i
    motsats till 1971.
    Men visst vet de vem det var. Inblandade i mycket har de också varit.
    Inte bara vapensmuggling utan också människosmuggling,
    vapengömmor,vapenhandel, tung kriminalitet,
    legosoldater.....
    Med och utan Skorzeny och WACL ( Arvo Horm m.fl. demokrater ).
    Ustasja har alltid varit goda vänner med OAS, de ungerska pilkorsarna ( Zoltan Bruckner i Lerum m.fl.)
    och icke minst både Vatikanen OCH de ukrainska nationalisterna ( OUN ).
    Och inte sörjde de Palme.

    SvaraRadera
  33. Praktiskt taget ALLA stödde gräsligt nog Ustasja
    mot TITO efter 1948. Sovjet och Kina oxå så småningom.
    Och det var snarare Ustasja och Vichyfransmän etc. än själva Vatikanen som smugglade nazister!

    SvaraRadera
  34. 1926 var det väl som Ewgen Konovalets bildade UVO och 1929 blev namnet OUN: Ustasja, pilkorsarna, Hlinka/Tiso...
    WACL.
    Vänner och vapenbröder..
    Oxå Litauen före 1939 när huvudfienden fortfarande hette Polen!

    SvaraRadera
  35. Jag tror att Man kan fråga sej
    blev han mördad
    lever han
    sitter han på en ö o ler
    är Fredde statsminister
    ÄR borg bra

    SvaraRadera

Läs sidan "Om kommentarer"