Med fördröjning briserar bomben

21.02.2011. En märklig dag – och en aning prövande för en reporter 89+. Det intressanta och mycket spännande, medan timmarna gått, har ju varit denna diskrepans, denna skillnad mellan Expressens båda Leif GW Persson-texter: den i tidningen i går och den på nätet – som när jag skriver detta fortfarande ligger kvar.

Jag är sannerligen ingen tekniker men försökte ordna en överföring av texten till min gamla smaltejpbandspelare. Det lyckades, teoretiskt, men ljudkvaliteten blev knappt tydbar; jag försöker på annat sätt, med goda kollegers hjälp. Det är framför allt den exakta ordalydelsen på Leif GW:s omnämnande av ”polis” och ”konspiration” som jag vill ha fram. Polis och konspiration, det är ju de hetaste orden i denna affär sedan 25 år tillbaka och sedan jag 1987-88 skrev min bok ”Polisspåret” och därmed spikade detta spår som jag sedan aldrig har släppt.

Jag talade på eftermiddagen med Christian Holmén, alltså den Expressenreporter som med fotograf var hemma hos mig här om dagen och som nu vandrat längs Sveavägen med Leif GW. Hur det skulle bli med intervjun med mig var oklart, enligt Holmén (jag gör mig inte för stora förhoppningar), och när jag frågade varför Leif GW var så neddämpad i den tryckta Expressen höll Holmén inte alls med mig; det var en rejäl och öppenhjärtig Leif GW-artikel, menade Holmén.

Men det menar ju inte jag. Däremot är det ju helt uppenbart denna måndagkväll att Expressen – och därmed mediavärlden i övrigt – än så länge väljer att ligga lågt med ”polis” och ”konspiration” – jag börjar nästan tro att jag är den ende som försökt lyssna på Holmén/Leif GW: s gemensamma odyssé längs Sveavägen, i spaning efter ond bråd död.

Nu ska Leif GW, fortfarande kvar på sin spanartron, uttala sig klockan 21 i morgon tisdag, i P1 och hans eget program. Jag lovar att lyssna.

Stor presskonferens i dag: förundersökningsledaren Kerstin Skarp och hennes polisiäre assistent Stig Edqvist, mitt i rampljuset. Snälla och klent underbyggda frågor, inget nytt. Mer än att arbetet oförtrutet fortsätter. Edqvist sade sig i radio ha vissa bekymmer med envisa privatspanare; att dessa någon gång kunde tänkas ha rätt framgick inte.

Och just nu, 17.54, kommer ett mess från TT/SvD, en tröstlös text, där inte med ett ljud nämns Leif GW:s nätbundna brandfacklor (som sagt, är det bara jag som är intresserad?). Jag ger texten:

130 personer har erkänt Palmemord

Publicerad 21 februari. Senast ändrad: 21 februari 2011, 17:32

En kula släckte för snart 25 år sedan statsminister Olof Palmes liv. I dag uppmärksammas mordet på nytt och mediernas intresse för årsdagen är rekordstort. 130 personer har hittills erkänt mordet.

Nej, det får räcka med ingressen. Varken Kerstin Skarp eller Stig Edqvist har något nytt att berätta, och det faktum att Leif GW ute på Internet har tänt en stubintråd, ja det nämns förstås inte.

Nya rapporter kommer in: Aftonbladet på nätet – finns polis och konspiration med? Icke. Leif GW upprepar att något utredningsarbete inte har pågått sedan 1998, då HD vägrade ta upp fallet Christer Pettersson. Varför kom då inget GW-larm 1998? Till den regering som har honom anställd?

Går stora händelser så lätt att trolla bort, trolla undan alla medier, undan alla grävande (för det är de väl?) journalister? Tydligen. Nu slår jag igen laptoplocket, tills jag får den ordagranna GW-texten.

GW: ”Jag tror det var en konspiration…”

22.2.2011. Under sin promenad längs Sveavägen tillsammans med Expressens reporter Christer Holmén redogör GW utförligt för varför Christer Pettersson inte är mördaren. Huvudskälet, som fick GW att överge tanken på Christer Pettersson, var att ”vittne ett”, som gömt sig efter skotten mellan två arbetarbaracker och där kikade fram och såg mördaren rusa förbi, visade sig väl känna Christer Pettersson som granne från Sollentuna. De hade setts flera gånger per vecka, ”säkert 50 gånger senaste året”. Vittnet, Lars Jeppsson, var helt säkert på sin sak. Det var inte Christer Pettersson.

Holmén: Berättade du detta för polisen?

GW: Ja, de blev förvånade men brydde sig inte, det förbigicks därför att det störde bilden av Christer Pettersson som mördare.

Holmén: Kunde det vara så?

GW: Ja, det kan vara så illa.

Senare under promenaden:

Holmén: Vem var det då?”

GW: Palme var ju en politisk person. Politiska personer brukar mördas av politiska skäl. De som gjorde det hade en väldigt bra lokalkännedom till att börja med.

Jag tror det var en konspiration i deras närhet med poliser och militärer och folk med säkerhetsanknytning. Jag tror det var fler inblandade än en. Säkerhetspolisen var väl informerade om att Palmes gick ut ensamma. Det var väl känt av Säpos livvaktsrotel att Palme avsagt sig livvaktsskydd denna kväll. Då passade de här personerna på, 2-3 stycken, att ta tillfället i flykten.

Holmén: Kan det ha varit Palmes egna livvakter?”

GW: Nej, det vill jag inte påstå, men informationen om att de var ensamma var väl känd. Lisbeth hade sagt till sina arbetskamrater att de skulle gå på bio. Mördaren iakttar dem vid bion och ser att de går i väg ensamma.

Senare, slutet på intervjun:

Holmén: Vad vet du om mördaren?

GW: Ca 40 år, 180 cm plus. Palme var 173 cm i strumplästen. Bra kondition (på mördaren). Djävla förmåga att ta tillfället i flykten. Bra skytt. Han stoppar på sig vapnet, vilket indikerar att han är ostraffad. Politiskt motiv. Han ogillar Palme. Välordnad och balanserad.

Holmén: Hur har han det i dag?

GW: Ganska nöjd med vad han gjort. Han har inget behov av att meddela sig med omvärlden. Vill han det får han gärna slå en signal.

Så långt de dramatiska inslagen i denna vandrande intervju, från biografen Grand till Dekorima, mordets väg. Jag talade i går med Holmén, som inte trodde att det fanns någon utskrift. Alltså innan jag nu gjort denna delutskrift. Märkligt.

”En konspiration i deras närhet (syftar ”deras” på paret Palme?) med poliser och militärer och folk med säkerhetsanknytning”. Säger den svenske statlige chefskriminologen, 25 år efteråt. Men varför slog inte GW det rejäla larmet långt tidigare, 25 år tidigare?

Svenska Dagbladet har i dag ett uppslag om Palmemordet som inte innehåller en rad av intresse, av verkligt intresse. Försöker analysera den tekniska bevisning som finns, men skippar kända fakta om sveket mot Christer Pettersson, om Dekorimamannen. SvD:s låtsaskrumelurer sänker tidningens anseende.

Jag skrev ”Polisspåret” 1988. Nu skriver Leif GW Persson polisspåret 2011. Sven Anér