Bo Alvberger skriver den 9 mars till PTS, dvs post & telestyrelsen, med återhållen frenesi. Hans brev visar kontrasten mellan den privata människans känsla för den normala laglydigheten å ena sidan och det officiella värnandet av en perverterad ”statsnytta” å den andra. Det blir ett skakande brev.
Till PTS, Box 5398, 102 49 Stockholm,
Från Bo Alvberger (420629-3732) Slottsvägen 8, 331 51 Värnamo.
Begäran om utredning samt skadestånd
Som medarbetare i tidskriften MILJÖMAGASINET har jag under senare år bevakat utvecklingen i palmeärendet. I december 2011 fick jag veta att ett offentligt möte ägt rum på Tuna bygdegård i Uppland där författaren Sven Anér redogjort för vissa nya aspekter av mordet på statsminister Olof Palme. Det visade sig att mötet blivit filmat och fanns tillgängligt på en dvd som givits ut av Sven Anér Förlag. Jag beställde den men kunde snabbt konstatera att den inte fungerade och kontaktade därför förlaget och bad om en ny kopia. Hur detta avlöpte har jag beskrivit i ett brev till förlaget (bil. 1).
Saken har anmälts till postens säkerhetsavdelning av både mig och Sven Anér men jag har inte fått någon som helst reaktion därifrån (bil. 2). Tre separata försändelser har alltså öppnats, saboterats och på ett professionellt sätt återförslutits under den tid posten ansvarat för dem. För att detta skulle kunna ske med just dessa brev måste telefonavlyssning ha föregått ingreppet eftersom Anér kunnat konstatera att endast telefonbeställare drabbats av sabotage. Det går därför knappast att undvika en misstanke om att syftet varit att hota eller störa spridningen av uppgifter som finns på den kontroversiella dvd:n ”Lisbeth Palme – mordets stora gåta”. Jag har låtit en professionell fotograf avbilda de tre skadade skivorna och resultatet har publicerats på Sven Anérs blogg (www.svenanerpalmemordet.blogspot.com) Detta vill jag betrakta som ingivet som bilaga 3. Fotografen har jämfört bilderna på bloggen med de bilder han tog av de skadade skivorna och intygar att det som finns att se på bloggen är autentiskt (bil.4).
Min integritet har kränkts av både telefonavlyssning och brott mot postsekretessen. Intrånget innebär också ett uppenbart brott mot yttrandefriheten såsom den är inskriven i svensk grundlag. Europakonventionen uttalar i artikel 8 att ”envar har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens”.
Jag förväntar mig att PTS omedelbart utreder de brottsliga handlingarna som innefattar olovlig telefonavlyssning, olovligt brevöppnande, avsiktlig förstörelse av egendom för vilken PTS varit ansvarsskyldig samt försök till inskränkning i yttrandefriheten. För dessa intrång i mina rättigheter begär jag ersättning till ett belopp av 5.000 kronor.
Värnamo den 9 mars 2012 mars Bo Alvberger
4 bilagor. Vänligen meddela diarienummer samt namn på handläggare.
Så långt Bo Alvberger. Som alltid: det är vid utskrivningen av inlägg av detta slag som saken och engagemanget kryper närmare.
Jag skriver nu själv till
Post & Telestyrelsen, Box 5398, 102 49 Stockholm.
25.3. 2012. Undertecknad Sven Anér vitsordar på varje punkt Bo Alvbergers uppgifter i hans brev till PTS från den 9 mars. Jag delar hans engagemang och kritik mot hanteringen av den uppseendeväckande serien av händelser. Jag önskar komplettera med färsk och lika skrämmande information:
Den 21 mars i år sände jag, i vadderat kuvert, porto 12 kr, samtliga korrektursidor till min senaste bok ”Mordets dunkel tätnar kring Lisbeth Palme” jämte lista över gjorda ändringar, till tryckeriet Scandbook i Falun.
Men kuvertet kom aldrig fram, vilket givetvis betydde ett allvarligt avbräck i bokproduktionen. Produktionschefen vid Scandbook Anna Johansson och jag själv kunde med klart besvär rekonstruera den uppkomna korrektursituationen, varefter saken kunde rättas till, med två dygns försening samt medföljande oro för tryckeriets och min egen del.
Kuvertet har inte kommit till rätta, sedan det anförtroddes POSTEN via brevlådan vid Preems bensinstation, Norbyvägen i Uppsala.
Som PTS märker är händelseförloppet mycket likt sabotaget av mina dvd-skivor, och jag kopplar även denna gång saken till misstänkt telefonavlyssning samt olovligt förfarande med postat brev.
Saken är givetvis djupt allvarlig, eftersom den berör så känsliga och i grundlag reglerade händelser som myndigheters olagliga förhandsgranskning av tryckt skrift.
Dessa båda händelser tillsammantagna, dvd-sabotaget och korrektursabotaget, är djupt graverande för de institutioner för vilka PTS ansvarar. Jag begär omedelbart svar med kommentar. Ärendet finns av mig anmält hos Åklagarkammaren i Uppsala, Thomas Forsberg, men jag anmäler det nu också, med stor emfas, till PTS.
Jag har begärt skadestånd om 5 000 kronor från vardera POSTEN och TELIA; jag riktar i det uppkomna läget en begäran om 5 000 kronors skadestånd även till PTS.
Detta samlade ärende riktar strålkastare mot en skrämmande kriminalitet riktad mot POSTEN, TELIA och PTS. Jag önskar omedelbart besked avseende dnr och handläggare samt även besked om vad som hänt med Alvbergers skrivelse från den 9 mars.
Sven Anér, 210814-5075, fil kand, DHS, journalist, författare. SJF, SFF.
Karlsrogatan 85 A, 752 39 Uppsala. 018-15 12 79.
Visar inlägg med etikett Förstörda DVDskivor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Förstörda DVDskivor. Visa alla inlägg
31.1.2012. Debattinlägg, erbjuds UNT. 210814-5075, Sven Anér.
Bakgrunden till det ärende jag här tar upp går att finna i debatten kring det fortfarande officiellt ouppklarade mordet på Olof Palme, men även bortsett från den kopplingen står detta mycket cyniskt drivna ärende på egna ben.
Detta debattinlägg komprimerar saken, fram till och med denna tisdags händelser, 31 januari. Anonyma sabotörer kan alltså lokalisera och tajma mig och min son och våra sammanlagt fem försändelser samt göra fyra av dessa oanvändbara och stoppa den femte.
Jag anmälde tidigare denna sak till säkerhetspolisen, som inte föranstaltade om någon som helst polisutredning utan remitterade min anmälan till Riksenheten för polismål, varpå överåklagare Björn Ericson, utan att heller göra någon utredning, avböjde att förundersöka, närmst med hänvisning till att något ”tjänstefel” från några polisers sida inte föreligger.
Jag skrev då, i går och i dag, till polismyndigheten i min egen stad, Uppsala, begärde ett ingripande, och avvaktar nu sakens vidare utveckling.
Ärendet är, menar jag, mycket allvarligt. Redan de postala oegentligheterna är skrämmande och onekligen förbjudna, med 2 års fängelse som maxstraff. Till detta kommer att, enligt min klara övertygelse, dessa kriminella transaktioner knappast har kunnat genomföras om inte min telefon varit avlyssnad (och kanske är det än i dag) och lämnat de anonyma sabotörerna möjlighet att lokalisera mig och min telefon, avlyssna, agera. 2 års maxstraff även här.
Jag har talat med de sammanlagt tre adressater det gäller, bosatta i Värnamo, Nyköping resp Umeå, men jag har naturligtvis inte alls talat med huvudparten av mina andra dvd-beställare, som satt in ett belopp på mitt postgiro och därefter fått sin postförsändelse, oförstörd och helskinnad. Med de tre trakasserade adressaterna har jag vid de aktuella fem tillfällena samtalat i telefon, varje gång. Var jag då noggrant avlyssnad, varje gång?
Detta är ramen, Och det måste ju, för engagerade rättsliga myndigheter, framstå som helt ointressant att dvdn råkar röra sig inom Palme-sfären: post- och telefonbrott är grova, vilken bakgrunden än är. Det går att säga att mitt ärende kan nära kopplas till tryckfrihetsförordningen, som är en grundlag; absolut förbud mot varje slag av censur, bland annat.
Var har de kriminella sitt högkvarter? Det vet jag inte, men uppenbarligen har min hemstad Uppsala varit intressant. Det känns som om vår hemfrid här på den lugna Karlsrogatan i Sommarro (efter två gamla sommarnöjen här för ett sekel sedan) vill försvinna. Jag kastar ett undrande öga på min telefonapparat, och jag tvingar mig själv att inte vara misstänksam mot vår vänliga brevbärare; saken ligger högre upp, kanske mycket högre upp.
Ärendet finns sedan den 30 januari hos min egen polismyndighet, Uppsalas, under diarienummer AD 159-15954-11, och jag hoppas att denna stora lokala polisorganisation inte släpper ärendet ur sikte. Är det vanligt att Uppsalabor får sina telefoner avlyssnade och sina brev öppnade, i fyra fall med innehållet i kuverten utplockat och saboterat, därefter med viss fördröjning utlämnat till adressaten, i det femte fallet stoppat?
Detta ärende, jag upprepar, behöver sannerligen inte knytas till Palmeutredningen för att bli uppmärksammat. Uppsalas invånare, i Fjärdingen eller Svartbäcken eller Sommarro, är förtjänta av lagligt bedriven post- och telefonservice. Jag förlitar mig nu på att UNT, med resurser så mycket större än mina egna, noggrant följer denna affär.
Mina sakuppgifter i ärendet har, under den dryga månad som gått, på minsta sätt bestridits. Men den officiella tystnaden har varit dov.
Sven Anér, Karlsrogatan 85 A, 752 39 Uppsala
Brevet ej besvarat, artikeln ej införd
Detta debattinlägg komprimerar saken, fram till och med denna tisdags händelser, 31 januari. Anonyma sabotörer kan alltså lokalisera och tajma mig och min son och våra sammanlagt fem försändelser samt göra fyra av dessa oanvändbara och stoppa den femte.
Jag anmälde tidigare denna sak till säkerhetspolisen, som inte föranstaltade om någon som helst polisutredning utan remitterade min anmälan till Riksenheten för polismål, varpå överåklagare Björn Ericson, utan att heller göra någon utredning, avböjde att förundersöka, närmst med hänvisning till att något ”tjänstefel” från några polisers sida inte föreligger.
Jag skrev då, i går och i dag, till polismyndigheten i min egen stad, Uppsala, begärde ett ingripande, och avvaktar nu sakens vidare utveckling.
Ärendet är, menar jag, mycket allvarligt. Redan de postala oegentligheterna är skrämmande och onekligen förbjudna, med 2 års fängelse som maxstraff. Till detta kommer att, enligt min klara övertygelse, dessa kriminella transaktioner knappast har kunnat genomföras om inte min telefon varit avlyssnad (och kanske är det än i dag) och lämnat de anonyma sabotörerna möjlighet att lokalisera mig och min telefon, avlyssna, agera. 2 års maxstraff även här.
Jag har talat med de sammanlagt tre adressater det gäller, bosatta i Värnamo, Nyköping resp Umeå, men jag har naturligtvis inte alls talat med huvudparten av mina andra dvd-beställare, som satt in ett belopp på mitt postgiro och därefter fått sin postförsändelse, oförstörd och helskinnad. Med de tre trakasserade adressaterna har jag vid de aktuella fem tillfällena samtalat i telefon, varje gång. Var jag då noggrant avlyssnad, varje gång?
Detta är ramen, Och det måste ju, för engagerade rättsliga myndigheter, framstå som helt ointressant att dvdn råkar röra sig inom Palme-sfären: post- och telefonbrott är grova, vilken bakgrunden än är. Det går att säga att mitt ärende kan nära kopplas till tryckfrihetsförordningen, som är en grundlag; absolut förbud mot varje slag av censur, bland annat.
Var har de kriminella sitt högkvarter? Det vet jag inte, men uppenbarligen har min hemstad Uppsala varit intressant. Det känns som om vår hemfrid här på den lugna Karlsrogatan i Sommarro (efter två gamla sommarnöjen här för ett sekel sedan) vill försvinna. Jag kastar ett undrande öga på min telefonapparat, och jag tvingar mig själv att inte vara misstänksam mot vår vänliga brevbärare; saken ligger högre upp, kanske mycket högre upp.
Ärendet finns sedan den 30 januari hos min egen polismyndighet, Uppsalas, under diarienummer AD 159-15954-11, och jag hoppas att denna stora lokala polisorganisation inte släpper ärendet ur sikte. Är det vanligt att Uppsalabor får sina telefoner avlyssnade och sina brev öppnade, i fyra fall med innehållet i kuverten utplockat och saboterat, därefter med viss fördröjning utlämnat till adressaten, i det femte fallet stoppat?
Detta ärende, jag upprepar, behöver sannerligen inte knytas till Palmeutredningen för att bli uppmärksammat. Uppsalas invånare, i Fjärdingen eller Svartbäcken eller Sommarro, är förtjänta av lagligt bedriven post- och telefonservice. Jag förlitar mig nu på att UNT, med resurser så mycket större än mina egna, noggrant följer denna affär.
Mina sakuppgifter i ärendet har, under den dryga månad som gått, på minsta sätt bestridits. Men den officiella tystnaden har varit dov.
Sven Anér, Karlsrogatan 85 A, 752 39 Uppsala
Brevet ej besvarat, artikeln ej införd
Uppsalapolisen! Två nya brevöppningar!
31.1.2012. Till Polismyndigheten i Uppsala, ärende AD-159-15954-11, anhängiggjort hos Uppsalapolisen i går, 30.1.2012.
Jag erfar i dag att två nya attacker har gjorts mot min post med utsända dvd-skivor avseende dvdn ”Lisbeth Palme – Mordets stora gåta!”.
En person i Nyköping har sålunda inte fått den dvd-skiva som jag för flera dagar sedan sände till honom, medan en annan person, i Umeå, fått en skiva som var skadad, om än nödtorftigt spelbar. Beskrivning här nedan.
Ingreppen mot min postfrid och posthemlighet är nu fem till antalet, och samtliga följer samma kusliga mönster. Jag har sänt exemplar av dessa dvd-skivor till ett stort antal personer, men de fem försändelser som drabbats av skador eller stoppats har samtliga föregåtts av telefonsamtal mellan mig och resp adressat, vilket tycks mig bekräfta intrycket att varje postingrepp måste ha föregåtts av telefonsamtal mellan mig och vederbörande adressat. Då jag inte har talat med vederbörande, utan endast expedierat efter erhållen pg-inbetalning, har breven ej saboterats.
Jag anhåller nu att Uppsalapolisen omedelbart kompletterar mitt ärende med dessa uppgifter. Det börjar bli otäckt att bo här på Karlsrogatan, när telefonen avlyssnas och utsända brev saboteras. Jag anmodar Uppsalapolisen att omedelbart agera samt ge mig returinformation!
Så här skriver min adressat i Umeå i brev som jag fick i dag:
Sen jag fick se bilderna på skivorna frän mötet i bygdegården har jag granskat den jag fick av dig. Den jag först inte kunde öppna och sände åter, men fick tillbaks. Kvaliteten på ”min ” skiva är avsevärt sämre, full med repor och skrapmärken samt två halva cirklar som om man försökt ha haft sugkoppar, 2 cm i diameter, men halvt övertäckta. Märkena är inte tillräckligt djupa för att hindra filmen, men skivan ser ut som en som varit begagnad i flera år och aldrig legat i fodral. Hos mig har ingen annan rört den än jag själv.
Så långt Umebons beskrivning av skadan.
Till detta kan jag lägga att skivan var helt ny och fräsch när den sändes till Umeå. Jag vill nu alltså ha ett snabbt besked från Uppsalapolisen, bl a med uppgift om huruvida ni ger ärendet ett nytt diarienummer. Berätta även för mig vem som är handläggare. Engagerad och oroad hälsning!
Sven Anér, Karlsrogatan 85 A, 752 39 Uppsala. 018-15 12 79. 210814-5075.
Det första brevet med denna anmälan anmälan kom aldrig fram till Uppsalapolisen.
Jag erfar i dag att två nya attacker har gjorts mot min post med utsända dvd-skivor avseende dvdn ”Lisbeth Palme – Mordets stora gåta!”.
En person i Nyköping har sålunda inte fått den dvd-skiva som jag för flera dagar sedan sände till honom, medan en annan person, i Umeå, fått en skiva som var skadad, om än nödtorftigt spelbar. Beskrivning här nedan.
Ingreppen mot min postfrid och posthemlighet är nu fem till antalet, och samtliga följer samma kusliga mönster. Jag har sänt exemplar av dessa dvd-skivor till ett stort antal personer, men de fem försändelser som drabbats av skador eller stoppats har samtliga föregåtts av telefonsamtal mellan mig och resp adressat, vilket tycks mig bekräfta intrycket att varje postingrepp måste ha föregåtts av telefonsamtal mellan mig och vederbörande adressat. Då jag inte har talat med vederbörande, utan endast expedierat efter erhållen pg-inbetalning, har breven ej saboterats.
Jag anhåller nu att Uppsalapolisen omedelbart kompletterar mitt ärende med dessa uppgifter. Det börjar bli otäckt att bo här på Karlsrogatan, när telefonen avlyssnas och utsända brev saboteras. Jag anmodar Uppsalapolisen att omedelbart agera samt ge mig returinformation!
Så här skriver min adressat i Umeå i brev som jag fick i dag:
Sen jag fick se bilderna på skivorna frän mötet i bygdegården har jag granskat den jag fick av dig. Den jag först inte kunde öppna och sände åter, men fick tillbaks. Kvaliteten på ”min ” skiva är avsevärt sämre, full med repor och skrapmärken samt två halva cirklar som om man försökt ha haft sugkoppar, 2 cm i diameter, men halvt övertäckta. Märkena är inte tillräckligt djupa för att hindra filmen, men skivan ser ut som en som varit begagnad i flera år och aldrig legat i fodral. Hos mig har ingen annan rört den än jag själv.
Så långt Umebons beskrivning av skadan.
Till detta kan jag lägga att skivan var helt ny och fräsch när den sändes till Umeå. Jag vill nu alltså ha ett snabbt besked från Uppsalapolisen, bl a med uppgift om huruvida ni ger ärendet ett nytt diarienummer. Berätta även för mig vem som är handläggare. Engagerad och oroad hälsning!
Sven Anér, Karlsrogatan 85 A, 752 39 Uppsala. 018-15 12 79. 210814-5075.
Det första brevet med denna anmälan anmälan kom aldrig fram till Uppsalapolisen.
Bilder av de förstörda DVDskivorna
Denna bild och ytterligare 15 har tagits av fotograf. Alla tre skivorna är fotograferade, men det finns inget samband mellan numret och tidsordningen på försändelserna. 
Visa bildspel
Brottslig brevöppning i Palmeärendets spår!
19.1.2012. Till Riksdag & Departement, 111 28 Stockholm.
Tre av Posten saboterade och förstörda dvd-skivor med titeln ”Lisbeth Palme – mordets stora gåta” vållar oro inom inte bara POSTEN utan också inom TELIA, säkerhetspolisen och Riksenheten för polismål, överåklagare Björn Ericson.
Saken, komprimerad: Undertecknad Sven Anér hade den 19 november i fjol arrangerat ett allmänt möte på Tuna bygdegård i Uppland, där jag diskuterade Lisbeth Palmes eventuella koppling till mordet på Olof. Av mötet blev en filmad dvd som försäljs av mig.
Kulturdebattören Bo Alvberger i Värnamo önskade recensera dvdn i en tidskrift, varför han bad mig att sända honom ett ex. Detta kuvert sändes som vanligt brev den 14 december i fjol och framkom till Alvbergers adress i Värnamo den 15 december, öppnat och åter förslutet och med dvdn repad och raspad och försatt ur spelbart skick. Nya dvd-skivor sändes den 15 och 20 december, varvid samma makabra procedur upprepades: öppnade kuvert, saboterat innehåll, en av skivorna ”nedsmetad med något brunt klet”, enligt Alvberger. Tre separata ingrepp, vilket kanske är unikt.
Saken har i dag blivit ett ärende hos säkerhetspolisen, AD-159-15954-11, och det ligger alltså just nu remitterat till Riksenheten för polismål i Malmö, överåklagare Björn Ericson. Sven Anér har, för att sätta fart på ärendet, begärt skadestånd om 5 000 kronor från såväl POSTEN som TELIA.
Det faktum att fallet nu ligger hos Riksenheten för polismål visar att det är just poliser som är misstänkta; endast sådana fall går till denna riksenhet.
Jag kan naturligtvis inte undgå att knyta den olovliga brevöppningen, och den eventuella olovliga telefonavlyssning som torde ha föregått de postala ingreppen, till dvd-skivans innehåll: kopplingen av Lisbeth Palme till mordet på Olof.
Sven Anér, Karlsrogatan 85 A, 752 39 Uppsala. 018-15 12 79.
Till redaktionen: Säkerhetsmannen Alexis Larsson finns inkopplad på POSTEN. Även juristerna vid POSTEN och TELIA, samt, som nämnt, överåklagare Björn Ericson vid Riksenheten för polismål i Malmö.
Hjälp mig med TELIA!
Björn Ericson, Riksenheten för polismål
Arende AD 159-15954-11:
Jag fick i dag på eftermiddagen ett samtal från en kvinna vid TELIA med ett –sonnamn (hon upprepade aldrig namnet), som meddelade att hon läst ett brev från mig (jag har skrivit flera brev) i ovanstående ärende, men underströk att hon inte kunde ge mig något som helst svar mer än att polisen får ta hand om detta ärende och så småningom höra av sig till mig.
Svaret känns torftigt. Att ett företag inte skulle få kommunicera med en förfördelad kund framstår som mycket egendomligt. Men förhållandet understryker ju ärendets vikt. Vad jag själv vill understryka, beträffande eventuell telefonavlyssning, är detta:
Bo Alvberger och jag har inte haft annan kontakt i detta ärende, innan det började rulla, än per telefon. Inga tidigare brev i just denna sak, och vi har inte haft några personliga sammanträffanden. Jag har alltså mycket svårt att förstå hur arrangörerna av de tre brotten kunnat fokusera just på Alvberger och mig, tillsammans, om inte avlyssning av min telefon, eller av båda telefonerna, har skett. Detta förhållande, i förening med den bevisligen företagna olovliga brevöppningen, känns mycket oroande, som en mycket allvarlig kränkning av min och min fru Lenas hemfrid. Är jag avlyssnad i dag? Det kan jag ju inte veta; det ligger i olovlig avlyssnings karaktär att allt sker hemligt. Självfallet. Vi är allvarligt kränkta. Tre gånger kränkta.
Jag vill vidare än en gång understryka vikten av att du tar del av det föreliggande bevismaterialet, dvs de tre saboterade dvd-skivorna. Detta sabotage är ju också ett ytterst allvarligt ingrepp inte bara i vår hemfrid utan i min yrkesverksamhet som författare och journalist, en verksamhet som sägs vara omgärdad av lagens regler och omtanke. Jag hoppas nu på klarhet från din utredning. Om rättssamhället har frågor i samband med Lisbeth Palmes eventuella koppling till Olofs död måste ju denna sak prövas öppet, av åklagare och domstol. Aktiviteter av det slag som nu drabbar mig och Alvberger hör självfallet inte hemma i en rättsstat.
Sven Anér, Karlsrogatan 85 A, 752 39 Uppsala. 018-15 12 79.
Tre av Posten saboterade och förstörda dvd-skivor med titeln ”Lisbeth Palme – mordets stora gåta” vållar oro inom inte bara POSTEN utan också inom TELIA, säkerhetspolisen och Riksenheten för polismål, överåklagare Björn Ericson.
Saken, komprimerad: Undertecknad Sven Anér hade den 19 november i fjol arrangerat ett allmänt möte på Tuna bygdegård i Uppland, där jag diskuterade Lisbeth Palmes eventuella koppling till mordet på Olof. Av mötet blev en filmad dvd som försäljs av mig.
Kulturdebattören Bo Alvberger i Värnamo önskade recensera dvdn i en tidskrift, varför han bad mig att sända honom ett ex. Detta kuvert sändes som vanligt brev den 14 december i fjol och framkom till Alvbergers adress i Värnamo den 15 december, öppnat och åter förslutet och med dvdn repad och raspad och försatt ur spelbart skick. Nya dvd-skivor sändes den 15 och 20 december, varvid samma makabra procedur upprepades: öppnade kuvert, saboterat innehåll, en av skivorna ”nedsmetad med något brunt klet”, enligt Alvberger. Tre separata ingrepp, vilket kanske är unikt.
Saken har i dag blivit ett ärende hos säkerhetspolisen, AD-159-15954-11, och det ligger alltså just nu remitterat till Riksenheten för polismål i Malmö, överåklagare Björn Ericson. Sven Anér har, för att sätta fart på ärendet, begärt skadestånd om 5 000 kronor från såväl POSTEN som TELIA.
Det faktum att fallet nu ligger hos Riksenheten för polismål visar att det är just poliser som är misstänkta; endast sådana fall går till denna riksenhet.
Jag kan naturligtvis inte undgå att knyta den olovliga brevöppningen, och den eventuella olovliga telefonavlyssning som torde ha föregått de postala ingreppen, till dvd-skivans innehåll: kopplingen av Lisbeth Palme till mordet på Olof.
Sven Anér, Karlsrogatan 85 A, 752 39 Uppsala. 018-15 12 79.
Till redaktionen: Säkerhetsmannen Alexis Larsson finns inkopplad på POSTEN. Även juristerna vid POSTEN och TELIA, samt, som nämnt, överåklagare Björn Ericson vid Riksenheten för polismål i Malmö.
Hjälp mig med TELIA!
Björn Ericson, Riksenheten för polismål
Arende AD 159-15954-11:
Jag fick i dag på eftermiddagen ett samtal från en kvinna vid TELIA med ett –sonnamn (hon upprepade aldrig namnet), som meddelade att hon läst ett brev från mig (jag har skrivit flera brev) i ovanstående ärende, men underströk att hon inte kunde ge mig något som helst svar mer än att polisen får ta hand om detta ärende och så småningom höra av sig till mig.
Svaret känns torftigt. Att ett företag inte skulle få kommunicera med en förfördelad kund framstår som mycket egendomligt. Men förhållandet understryker ju ärendets vikt. Vad jag själv vill understryka, beträffande eventuell telefonavlyssning, är detta:
Bo Alvberger och jag har inte haft annan kontakt i detta ärende, innan det började rulla, än per telefon. Inga tidigare brev i just denna sak, och vi har inte haft några personliga sammanträffanden. Jag har alltså mycket svårt att förstå hur arrangörerna av de tre brotten kunnat fokusera just på Alvberger och mig, tillsammans, om inte avlyssning av min telefon, eller av båda telefonerna, har skett. Detta förhållande, i förening med den bevisligen företagna olovliga brevöppningen, känns mycket oroande, som en mycket allvarlig kränkning av min och min fru Lenas hemfrid. Är jag avlyssnad i dag? Det kan jag ju inte veta; det ligger i olovlig avlyssnings karaktär att allt sker hemligt. Självfallet. Vi är allvarligt kränkta. Tre gånger kränkta.
Jag vill vidare än en gång understryka vikten av att du tar del av det föreliggande bevismaterialet, dvs de tre saboterade dvd-skivorna. Detta sabotage är ju också ett ytterst allvarligt ingrepp inte bara i vår hemfrid utan i min yrkesverksamhet som författare och journalist, en verksamhet som sägs vara omgärdad av lagens regler och omtanke. Jag hoppas nu på klarhet från din utredning. Om rättssamhället har frågor i samband med Lisbeth Palmes eventuella koppling till Olofs död måste ju denna sak prövas öppet, av åklagare och domstol. Aktiviteter av det slag som nu drabbar mig och Alvberger hör självfallet inte hemma i en rättsstat.
Sven Anér, Karlsrogatan 85 A, 752 39 Uppsala. 018-15 12 79.
Likalydande skrivelser till TELIA resp till POSTEN – BRÅDSKANDE!
27.12.2011.
Jag anmäler härmed:
Till TELIA: Misstänkt olovlig telefonavlyssning vid minst tre tillfällen.
Till POSTEN: Misstänkt olovlig brevöppning och återförslutning vid tre tillfällen.
Händelseförloppen är utförligt beskrivna i min anmälan till Säkerhetspolisen, dnr AD 159-15954-11, bifogas: mina adressater kan ju konferera med Säk.
Speciellt för TELIA: Mitt fasta telefonnummer är 018-15 12 79. Varför jag misstänker olovlig telefonavlyssning? Enda kontakt utåt, som jag över huvud taget haft i detta ärende, är ett antal telefonsamtal mellan mig, 018-15 12 79, och Bo Alvberger, 0370-167 38. Jag har sålunda inte skrivit till Alvberger om detta, endast telefonerat.
Gärningsmannen kan inte ha fått besked om att jag vid tre separata tillfällen avsåg att sända den aktuella dvdn som brev till Alvberger på annat sätt än genom att i anslutning till dagarna kring 14 resp 15 och 20 december ha avlyssnat min telefon samt möjligen också Alvbergers telefon.
Speciellt för POSTEN: En gärningsman måste vid tre separata tillfällen, med ledning av telefoninformationen, ha snappat upp de tre breven, öppnat breven, saboterat innehållen, stoppat tillbaka de saboterade skivorna, återförslutit kuverten samt på något sätt stoppat tillbaka breven för slutlig brevbäring. Hur detta kan ha skett utan Postens medverkan och vetskap förstår jag inte, liksom jag här ber Posten att utreda detta enligt min mening mycket kusliga ärende.
De tre saboterade dvd-skivorna finns tillgängliga för en övervakad och auktoriserad kontroll. Jag förbehåller mig all rätt att återkomma med skadeståndsanspråk från såväl Bo Alvberger, om han så önskar, som från mig själv. Saken är, som framgår, polisanmäld. Jag önskar registrerade och diarienumrerade svar fortast möjligt.
Sven Anér, Karlsrogatan 85 A, 752 39 Uppsala. 018-15 12 79.
Jag begär sålunda, från båda adressater, ofördröjlig handläggning av detta allvarliga ärende!
Jag anmäler härmed:
Till TELIA: Misstänkt olovlig telefonavlyssning vid minst tre tillfällen.
Till POSTEN: Misstänkt olovlig brevöppning och återförslutning vid tre tillfällen.
Händelseförloppen är utförligt beskrivna i min anmälan till Säkerhetspolisen, dnr AD 159-15954-11, bifogas: mina adressater kan ju konferera med Säk.
Speciellt för TELIA: Mitt fasta telefonnummer är 018-15 12 79. Varför jag misstänker olovlig telefonavlyssning? Enda kontakt utåt, som jag över huvud taget haft i detta ärende, är ett antal telefonsamtal mellan mig, 018-15 12 79, och Bo Alvberger, 0370-167 38. Jag har sålunda inte skrivit till Alvberger om detta, endast telefonerat.
Gärningsmannen kan inte ha fått besked om att jag vid tre separata tillfällen avsåg att sända den aktuella dvdn som brev till Alvberger på annat sätt än genom att i anslutning till dagarna kring 14 resp 15 och 20 december ha avlyssnat min telefon samt möjligen också Alvbergers telefon.
Speciellt för POSTEN: En gärningsman måste vid tre separata tillfällen, med ledning av telefoninformationen, ha snappat upp de tre breven, öppnat breven, saboterat innehållen, stoppat tillbaka de saboterade skivorna, återförslutit kuverten samt på något sätt stoppat tillbaka breven för slutlig brevbäring. Hur detta kan ha skett utan Postens medverkan och vetskap förstår jag inte, liksom jag här ber Posten att utreda detta enligt min mening mycket kusliga ärende.
De tre saboterade dvd-skivorna finns tillgängliga för en övervakad och auktoriserad kontroll. Jag förbehåller mig all rätt att återkomma med skadeståndsanspråk från såväl Bo Alvberger, om han så önskar, som från mig själv. Saken är, som framgår, polisanmäld. Jag önskar registrerade och diarienumrerade svar fortast möjligt.
Sven Anér, Karlsrogatan 85 A, 752 39 Uppsala. 018-15 12 79.
Jag begär sålunda, från båda adressater, ofördröjlig handläggning av detta allvarliga ärende!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)