”PALMEMORDET Konspirationsspåret förfuskat på nytt”

2.3.2013. Den 17 februari publicerar Sydsvenskan över fem spalter ett debattinlägg med ovanstående rubrik, och därmed börjar sanningens floder flöda. Även Värnamo Nyheter återgav det praktiskt taget likalydande debattinlägget, den 18 februari.

Jag återger här samhällsdebattören Bo Alvbergers spännande inlägg, där Leif GW Persson får stå i centrum och se sin gloria falna. Inlägget skrevs före Perssons senaste TV-framträdande, men dagens utveckling förutskickades, dvs att Persson skulle retirera från varje utpekande av poliser eller militärer. Alvberger riktar dessutom strålkastaren mycket skarpt mot det militära landsförräderi som enligt aldrig dementerad, öppen dokumentation i dag är öppet redovisat, vilket jag tidigare rapporterat om på bloggen.

Här Alvbergers text:

Den nu avslutade TV-serien ”En pilgrims död” fick redan före visning kritik för sammanblandning av fakta och fiktion. Författaren Leif GW Persson är också professor i kriminologi. Det ligger nära till hands att föreställa sig att han genom sin långvariga anställning vid Rikspolisstyrelsen haft tillgång till dokument som är hemligstämplade.

Polisprofessor Persson spelade länge med i klappjakten på alla som ifrågasatte den etablerade versionen av omständigheterna kring mordet på statsministern den sista februari 1986. Det var först 2011, kring årsdagen av mordet, som han i sitt TV-program ”Veckans mord” sköt den i sank. Med några få pedagogiska exempel visade han att Christer Pettersson inte kan ha varit mördaren och menade vidare att mordet planerats och genomförts genom en militär-polisiär konspiration.

Här närmade vi oss äntligen sanningen.

Samma fakta hade länge varit tillgängliga i en rad böcker av forskare och journalister. Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys i Lund, har talat om ett förvaltningsmord. Lars Borgnäs försöker klarlägga det under beteckningen landsförrädarspåret, liksom Sven Anér gör det i sin bok De sammansvurna:

”Skulle det förhålla sig så att de verkligt viktiga, avgörande viktiga inslagen i mordutredningen göms undan inom den oåtkomliga säkerhetstjänsten har ju all normal polisiär utredning alltsedan skotten på Sveavägen varit i praktiken meningslös, ett spel för galleriet”, skriver Sven Anér.

Sedan 1992 har rikspolisstyrelsen haft tillgång till en initierad beskrivning av bakgrund och genomförande av mordet, författad av säkerhetsexperten Ulf Lingärde. På det stora hela är det samma händelseförlopp som i de nämnda böckerna. Men här finns också detaljerade uppgifter om själva konspirationen, vilka som ingick i den och vilket motivet var. Att en sammansvärjning bland höga befattningshavare i huvudstaden varit omöjlig utan Säpos kännedom är uppenbart. Deras medverkan är också belagd av Kari och Pertti Poutiainen (”Inuti labyrinten”).

Men i vilken utsträckning kom den till uttryck i tv-filmen? Skytten var en yrkesmördare som lejts av en Säpo-agent på eget initiativ och av personligt hämndbegär. Det kan man inte kalla en konspiration. Snarast är vi tillbaka på ruta ett med en ensam galning.

Den som väntat sig något större mått av sanning blev alltså besviken. Av den militär-polisiära konspirationen blev det ingenting, och misstankarna mot både Säpo och Palmes livvakter avfärdades. Som källa till kunskap om Palmemordet måste filmen betecknas som ren desinformation.

Bo Alvberger

Obs! Ett par formuleringar går om lott i de båda tidningsversionerna, vilka, givetvis, var för sig, har tolkningsföreträde. SA.

Det känns som om bara ett par korta steg till behöver tas. Någon av de stora huvudstadsdrakarna kunde följa Sydsvenskan och Värnamo Nyheter i spåren, en radiokanal, en TV-kanal. Därmed skulle gärdet ligga öppet och polisspåret ha blivit en realitet. En alle mans realitet.

Det pågår säkert stor aktivitet vid Polhemsgatan i Stockholm, där polisen bor. På årsdagen av mordet, alltså i dag den 28 februari, lockar polisen, på nätet och på text-tv. alla tipslämnare att ringa 114 14, vilket jag gjorde. Lång väntan, varefter jag förhördes på namn och telefonnummer: Ja, då ringer min kollega…

Det gör ju han eller hon inte alls. Det var 14.20 som jag ringde 114 14, och klockan är nu 16.20. Jag är granskad men befunnen olämplig att svara.

Detta drama, som nu går mot sin upplösning, innebär en sorg och en bedrövelse och framför allt ett hån mot alla hederliga poliser. ”Kolleger” – polisers älsklingsord - har försatt den stora, hederliga majoriteten i en ohållbar situation. Hur kommer dessa hederliga poliser att reagera? Revolt mot den polisiära ledningen? Strömavhopp från allt vad batonger och kåranda heter? Ultimativa krav på 100-procentigt sann information?

Och vad säger vi själva, ute i stugorna? Blev vi lurade i över 27 år? Poliser ska väl inte förgöra vår statsledning utan försvara den? Vad har ni hållit på med medan nya generationer kommit till?

Frågetecknens rad blir ju evig.

Klockan är nu 16.31. Någon polis har inte ringt. Nehej.

Stärnor lyser, Klockan är 19.40. Mina tankar virvlar. Har något land upplevt något liknande? Något helt liknande? En stat låter mörda sin regeringschef? Det har förstås hänt.

En stat lyckas i 27 år dölja detta mord? Tveksamt. En stats praktiskt samtliga medier har trott på, eller låtsats tro på, den lögnaktigs statliga propagandan: Det var en ensam galning som mördade? Mycket tveksamt.

Den egna rättsstaten hade lejt mördaren och därefter promoverat honom till domare och parlamentsledamot? Nej, nu är vi unika här i Sverige. Bara vi har lyckats med hela detta konststycke.

Det betyder att ingen med säkerhet kan förutsäga vad sanningen kommer att medföra för konvulsioner, ingen kan veta hur många törnar ett land kan tåla, ett land som trott sig vara en demokrati.

Jag märker att jag är djupt, djupt oroad. Om ett erkännande kommer nu i vår, vad blir bättre av det? Gärningsmannen kommer att lagföras, men vad händer med de stora höga herrarna bakom hans rygg? De verkliga gärningsmännen, landsförrädarna i kritstreckrandigt eller med gyllene galoner?

Vad ska hända med våra medier? Av vilka i dag någon enstaka procent har insett att något obeskrivligt farligt händer runt omkring oss, händer i Stockholm och kommer att hända i våra hjärtan?

Jag hamrar och hamrar på frågetecknet långt där uppe till höger på ordbehandlaren.

Ren djävla lögn! Skulle han ha hållit på med sånt? Det har jag ta mej fan inte gjort! Fd polismannen är en mycket respekterad ledamot av Sveriges Riksdag. En av de få ärliga politiker som finns i det här landet…

Klockan är prick 20. Och frågetecknet får vila över natten.

Sven Anér