21.3.2013.
Jag växlar mellan
hårdbevakning av Palmeärendet och hårdbevakning av ”Mitt
20-tal…”, en möjligen inspirerande men tämligen ansträngande
syssla.
På kultursidor skrivs om
böckers förmodade framtid, men vikten av att alla böcker i någon
form recenseras, understryks knappast. Saken borde vara självklar.
I Tidningen Ångermanland
skrev den 16 mars Hervor Sjödin, som fram till för några år sedan
var den ena av ”språkmakarna”. Nicke finns inte längre, viket
jag sörjer, men hela hans efterlämnade familj är vitter.
Hervor skriver:
Mitt 20-tal och mitt 30-tal –
Sven Anér, vem är det? Det undrar han själv också. Nu har han
gett ut sin tjugofemte (minst) bok.
Går vi till Nationalencyklopedin får
vi veta att han är född 1921. Journalist och författare, son till
Josef Anér och bror till Kerstin Anér. Både fadern Josef, som var
en enastående affärsman med många viktiga poster i 1900-talets
affärs och industriliv, och systern Kerstin, politiker, författare,
fil dr, radioproducent och debattör, finns också med i NE. Modern
Gunvor skrev dikter, men sådant räknas kanske inte lika högt av
encyklopedins författare. Ingen vanlig dussinfamilj alltså.
Sven Anér är en ovanlig journalist.
Han har en enastående lång karriär bakom sig, bland annat på DN
och Sveriges Radio. Inget av detta skymtar i den nya lilla boken.
Inte hans engagemang mot kärnkraften. Inte det ihärdiga rotandet i
den så obegripligt illa skötta och resultatlösa utredningen av
mordet på Olof Palme. Inte hans forskningar i Estoniakatastrofens
dunkla bakgrund.
Nej, här går han tillbaka till sin
egen bakgrund, barndomen och ungdomen på 1920- och 30-talet. Här
går han till rätta med sig själv, en sträng domare. Här berättar
han, 91 år gammal, om ett Stockholm och en tidsanda som inte många
längre kan berätta om. Han är en sanningssökare, en grävande
journalist i sitt eget och familjens förflutna. Han bekänner sina
svagheter, berättar öppet om sina känslor och drömmar. Porträttet
av fadern, den framgångsrike affärsmannen, kan lära oss något om
vikten av att se och älska sina närmaste. Ja, Sven Anér, den till
synes kylige betraktaren, ger oss på sitt nyktra språk en lektion i
hanteringen av känslor.
Sven Anér har skrivit en bok, som
många, många borde skriva: Boken om sig själv, om uppväxten i en
svunnen värld med andra tänkesätt och värderingar, ett vittnesmål
att överlämna till eftervärlden.
Hervor Sjödin
Välkommen att beställa
på antingen
karretforlag.wordpress.com
eller
Pg 75 05 55-5 Sven Anér,
så får du lära dig allt
om halvöreskolor och äppelknäck! SA.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Läs sidan "Om kommentarer"