Högsta Förvaltningsdomstolen: nej, no, nein, merci, njet…

17.3.2011. Jag hade begärt prövningstillstånd hos regeringsrätten, i dag omdöpt till högsta förvaltningsdomstolen, i ett ärende där jag ville få ut ett avgörande viktigt brev från Olle Alsén till rikskriminalen vintern 1993, in extenso, samt det fullständiga obduktionsprotokollet rörande Christer Pettersson, efter den ”olycka” som han sägs ha råkat ut för.

Intresserade kan gå tillbaka i bloggen till 23.12.2010, ”Alla papper med Avsan på är hemliga”. Där återfinns min tvåsidiga inlaga till HF (kan jag förkorta denna fina domstol till). Jag återger HF:s korta domsskäl:

För att Högsta Förvaltningsdomstolen ska pröva ett överklagande i ett mål av detta slag krävs prövningstillstånd. Prövningstillstånd kan ges av två skäl. Det första skälet är att ett avgörande i målet är viktigt för ledningen av rättstillämpningen. Det andra skälet är att det finns synnerliga skäl för en prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Bestämmelserna om prövningstillstånd finns i 36 § första stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291).

Högsta Förvaltningsdomstolen finner att det inte har kommit fram skäl att meddela prövningstillstånd.

Emma Rönström (närvarande justitierådet Eriks Nymansson har inte undertecknat det protokoll jag fått).

Alltså sitter jag här lätt tillplattad men med viss adrenalintillströmning.

Jag tar bara upp det första skäl enligt vilket jag hade kunnat få prövningstillstånd, dvs att ”målet är viktigt för ledningen av rättstillämpningen”; det är det alltså inte, enligt HF.

Nehej. En handling ingiven vintern 1993 och överlämnad till mig i nedskuret skick (ovisst vem nedskäraren är) avseende de primära sakuppgifterna beträffande Anti Avsan, misstänkt Palmemördare, och huvudvittnena Anneli och Anki – platser, adresser, sammanträffanden mm, grunddata i ärendet helt enkelt; denna av mig efterfrågade handling (Olle Alséns mästarprov i sammanhanget) är oviktig för ledningen av rättstillämpningen. Det vet Nymansson och Rönström. Jaha.

Har de tagit fram de aktuella handlingarna från rikskriminalen? Det tror jag inte (de jobbar från hemmet i dag, och jag kan inte jaga dem).  Det finns ingen anteckning om något sådant. Ingen realbehandling av ärendet finns noterad, ingen hänvisning finns noterad som skulle ha kunnat utvisa att HF verkligen gjort ett försök att sätta sig in i vad som står skrivet i Avsan-dokumentet resp i den framlidne Christer Petterssons ofta efterfrågade, ofta debatterade men aldrig utlämnade obduktionsprotokoll.

Nej då. Nymansson/Rönström helt enkelt vet att kammarrätten i Stockholm har rätt, medan den besvärlige Sven Anér har fel: skulle ett dokument som kan ge en helt ny profil åt mordet på en statsminister vara ”viktigt för ledningen av rättstillämpningen”? – nej hejda sig nu, Sven Anér. Skulle ett olöst statsministermord vara så synnerligen viktigt? Det tror inte HF…

Nej, HF följer kammarrätten i Stockholm som i sin tur till punkt och pricka följt rikskriminalpolisen, all rättfärdighet skipad.

Vad ligger bakom? Vad måste ligga bakom? Jag ser bara en önskan, en närmast förtvivlad önskan från hela det svenska rättssamhället att undfly varje besvärlighet i detta ärende, varje risk för en domstolsprocess eller liknande otyg. Så HF säger nej.

När de byråkratiska molnen skockas kring min panna brukar jag gå till antingen Franz Kafka eller Northcote C Parkinson. Den sistnämnde har i en av sina lugnt briljanta böcker förklarat för mig skillnaden mellan ”yes-men” och ”no-men”. Den som vill få någonting gjort, inom en byråkratisk hierarki, bör se till att han eller hon hamnar hos en yes-man, en person som säger ja. Men yes-men är svåra att hitta, eftersom de flesta byråkrater för länge sedan har upptäckt att ett ”yes” medför en massa arbete och besvär och kanske rent av stopp i karriären, medan ett ”no” enbart främjar alla karriärplaner.

HF följer ”no”-linjen. Den högsta domstolen slipper vidare arbete, och inga  departements- eller andra regeringsinstanser kan förväntas knorra. Tyst på

Sven Anér.