Är Avsan en lämplig rådman?

23.3.2011.

Till Ledningen för Stockholms Tingsrätt 

F k: Svea Hovrätt, för åtgärd i tillämpliga delar.

Ärendet Anti Avsan

Jag återkommer, med fortsatt djup oro och djupt engagemang, till ärendet Anti Avsan, rådman vid Stockholms Tingsrätt. Då jag tidigare approcherat Tingsrätten i detta ärende har Tingsrätten valt att inte fästa avseende vid mina informationer och yrkanden.

I dag är saken en helt annan. Rikspolisstyrelsens egen kriminologiske expert, Leif GW Persson, har i olika mediauttalanden konstaterat att Olof Palme mördades inom en ”konspiration av poliser, militärer och säkerhetspersoner”, och eftersom någon annan polisman ej förekommit vid riksåklagarens och rikskriminalpolisens handläggning av Palmeärendet än  piket/baseball-polisen, sedermera rådmannen vid Stockholms Tingsrätt och moderate ledamoten av Sveriges riksdag Anti Avsan, måste rimligen Avsan, och endast Avsan finnas med i denna bild.

Jag har själv, sedan 1986, följt polisspåret i Palmeärendet, och när jag nu kan notera att även en representant för rikspolisstyrelsen följer detta spår, är givetvis situationen, inte minst för Stockholms Tingsrätt, allvarlig, prekär. Det var Stockholms Tingsrätt som 1989 fällde den i sammanhanget helt oskyldige Christer Pettersson för mordet på Olof Palme, och det är i dag Stockholms Tingsrätt som har anställt Olof Palmes faktiske mördare, Anti Avsan, som betrodd domare och rådman.

Kan jag säga detta?

Ja. Sedan jag i september 2007 genom hotfulla mail fått min uppmärksamhet riktad mot Anti Avsan, och sedan jag vid upprepade tillfällen anmodat bland andra Riksåklagaren att inleda förtalsprövning mot mig, har ingenting hänt. Jag blir inte åtalad, och då jag frågar RÅ om det var Anti Avsan som sköt Olof Palme får jag som enda svar att förundersökning i Palmeärendet pågår.

Ingen svensk myndighet har någonsin dementerat mina uppgifter, ingen svensk myndighet har någonsin förnekat att Anti Avsan mördade statsminister Olof Palme, en man som det varit hans uppgift att värna, inte mörda.

I detta Avsan-ärende, av granskningskommissionen 1999 benämnt ”Dekorimamannen”, ingår ett femtiotal handlingar (spaningsuppslag, vittnesförhör, rekonstruktioner mm), men samtliga dessa handlingar är av rikskriminalpolisen hemligstämplade, och mina återkommande försök att i domstol få sekretessen hävd har varit resultatlösa, vilket innebär att den absolut mest centrala informationen rörande Olof Palmes död undanhålls inte bara mig utan framför allt den svenska allmänheten.

I denna situation bör, menar jag mycket bestämt, Stockholms Tingsrätt agera. Skälen är många, bland andra detta:

Ärendet ”Dekorimamannen” kom officiellt inte upp till ytan förrän i november 1992, genom journalisten Olle Alséns information till rikskriminalpolisen, men om det förhåller sig så, som Leif GW Persson i dag vidhåller, att mordet på Olof Palme varit arrangerat på bl a hög polisiär nivå, så måste ärendet ”Dekorimamannen” ha varit känt för åtminstone delar av den svenska polisen redan då skottet föll vid Dekorima, redan innan skottet föll vid Dekorima.

Ärendet är därmed fört till en skrämmande hög nivå. Stockholms Tingsrätt har möjlighet att snabbt agera. Sedan jag på nytt framfört mina mycket allvarliga anklagelser mot Tingsrättens rådman Anti Avsan, kan Tingsrätten omedelbart begära fram de ca 50 handlingar som ingår i ärendet ”Dekorimamannen” och läsa de åtta samstämmiga förhören med ”Anneli” och ”Anki”, Palmemordets centrala huvudvittnen, och förhöret med Anti Avsan, heller aldrig publicerat.

Det måste rimligen ligga i Stockholms Tingsrätts absoluta intresse att vinna klarhet. Vid en genomgång av materialet kommer Tingsrätten att finna ett antal irreguljära förhållanden och fakta, bl a att Anti Avsan aldrig konfronterades, vare sig live eller via bildvisning, med Anneli eller Anki; visning, för Anki, av sex bilder företogs i april 1993, men ingen bild av Avsan var då inkluderad. Bilderna samt alla uppgifter kring den uteblivna konfrontationen ingår i det hemligstämplade materialet.

Granskningskommissionens referat av affären ”Dekorimamannen” är kortfattat och saken nedtonad. Sålunda säger den i sammanhanget förekommande mycket centrala, hittills anonyma walkie-talkie-rösten enligt kommissionen att Dekorimamannen, efter att han ertappats av framför allt Anki, ”att han skulle fortsätta ändå”. Enligt ett av förhören med Anneli, som lämnats ut av rikskriminalpolisen (trots hemligstämplingen!) uttrycker sig walkie-talkie-rösten mycket mera dramatiskt: ”Skit i det och gör vad du ska!” Det hänvisas alltså till ett uppdrag som måste utföras.

Ytterligare en nedtoning gör granskningskommissionen då det gäller den gym-besökare i Upplands-Väsby som för Olle Alsén identifierade Anti Avsan som en annan gym-besökare. Kommissionen säger närmast att Avsan aldrig blev identifiera som gymbesökare, något som är ren osanning.

Det grundläggande intrycket av granskningskommissionens version av ärendet ”Dekorimamannen” blir att kommissionen genomgående försöker släta över och vifta bort; kommissionen kan dock inte undgå att påpeka att ”en händelse som gett upphov till tipset ägt rum”.

Mitt allmänna intryck, efter att noga ha granskat detta ärende ”Dekorimamannen”, blir att såväl åklagare och polis som granskningskommissionen i själva verket hyser starka misstankar riktade mot Anti Avsan men avstår från att gå i närkamp; detta är uppenbarligen något som inte bör utredas. Det absoluta hemlighållandet av all information kring händelsen styrker mig i min uppfattning att ärendet är extra känsligt.

Det står självfallet Stockholms Tingsrätt fritt att vidta de rättsliga åtgärder gentemot mig som Tingsrätten kan finna lämpliga. Jag står för mina påståenden och är beredd att försvara dem inför domstol.

Sven Anér, utredande journalist och författare, utgivare av bloggen

www.svenanerpalmemordet,blogspot,com

Född 1921, fil kand, DHS, tidigare anställd vid Dagens Nyheter och Sveriges Radio-TV, därefter free lance TV-producent, journalist och författare.

Jag önskar Tingsrättens svar, med uppgift bl a om dnr och handläggare samt med en kommentar till detta synnerligen grannlaga ärende.