Hör Hans Rehnstam, en gång för alla!

9.9.2013. I Gävle arbetar polismannen Hans Rehnstam. Han är, som jag vid flera tillfällen framhållit, enda kvarvarande direkta polisiära huvudvittne till händelseförloppet Dekorima – Vasastan – Sabbatsberg, och han kan när som helst höras.

Men rikskriminalpolisen har sagt att ”vi vår fundera på saken”, som om den vore mycket att fundera på, och Kerstin Skarp, som rätteligen bör ta alla de stora initiativen i Palmeutredningen, gör ingenting; jag undrar ibland om hon över huvud taget har någon särskilt löpande kontakt med sina underordnade rikskriminalare Andersson och Melander? Har hon det?

I Gävle går alltnog Hans Rehnstam i in dagliga tjänst och skulle sannerligen kunna berätta. Vad gjorde du mordnatten? Vad var uppdraget? Fanns du kl 23.41 mordkvällen uppe vid Johannes kyrka eller med din tjänstebil på planen utanför Sabbakuten? Inser du hur viktiga dina besked måste vara?

Rikskrim inser självfallet, och det torde vara just därför som de inte vågar slå till med ett rejäl förhör med Rehnstam. Ta ner honom till Polhemsgatan på Kungsholmen, sätt honom i förhörsstolen!

Det är så mycket som är underligt i denna historia. Formellt har vi det klara beskedet från tf krkom Lars Christianson i Rehnstams bil: vi fanns på Brunkebergsåsen! Men Christiansons PM lämnades in sent; hur långt i efterhand vet vi inte vet vi inte, för promemorian är odaterad. Det nära nog enda formella dokumentet kring dödsfärden från Dekorima till Sabbatsberg, med ambulansens rent makabra avstickare upp mot Vasastan medan ett liv kunde vara i yttersta fara, ja det dokumentet är inte ens daterat, inte ens efterdaterat.

Om dessa förhållanden skulle dras inför en nybörjarkurs på polishögskolan skulle läraren bli utskrattad: så där kan det ju omöjligt gå till, ett ifrågasatt huvudvittne som inte ens hörs! De där kan aldrig ske i verkligheten! Jo, det kan det, i Palmeärendets verklighet.

Så hör Rehnstam! OK, säg att Rehnstam vänder upp och ner på hela min Sabbatsbergskonstruktion? Visst, låt Rehnstam göra det. Då måste en debatt bryta ut som en gång för alla bland annat klarlägger hans trovärdighet. Eller min.

Det är ju detta som det växande Facebook-initiativet ”Polisanmäl Sven Anér!” handlar om. Allvarliga beskyllningar, som mina mot kärret av lögner i Palmeärendet, ska självfallet, i en demokrati, inte stå oemotsagda. Demokrati betyder folkets makt, och ett folk kan inte tillåta usel efterföljd av lagar och förordningar. För resgen har vi alla inom oss en logisk lag som säger att ondska måste påtalas; ett axiom som inte kräver professionell juridisk analys. Låt logiken tala! Låt folket tala!

Sömnen ville inte komma i natt, och Vargen passade på:

”Ingen lyssnar på dig Sven! Du har ropat på mig alltför många gånger. Dags att du inser att åklagare och poliser, som du skäller och ylar mot, väl gör så gott dom kan, och för resten går det inte att hålla eventuella underligheter vid liv i över 30 år. Då kan du börja utreda Rödluvan lika gärna, när du inte kan somna!”

Men ännu i sömnen ilsknade jag till över Vargens predikan. Det finns någonting som heter ett samvete, ett livets samvete. Detta vet världens vargar, men ni förtränger så ni dreglar om käftarna.

Hur vore det om du kände efter, Vargen? Känns det inte som en liten prick nära ditt hjärta, en liten vit prick? Det är Samvetet. När vargarna hittar sina vita prickar blir världen ett land av gröna ängar.

Sven Anér