Till JK – i angeläget samband med tidigare brev till JK i dag.

30.1.2013.

Till JK – i angeläget samband med tidigare brev till JK i dag.

Jag ska försöka komprimera, och jag för JK tillbaka till rikskriminalpolisens ärende Ai. 205-98. Således nära 15 år tillbaka: händelser och ärenden förträngs och glöms, ärenden sätts in i pärmar, förträngs och glöms – och lämnas eklatant utan varje åtgärd.

Jag har i dag från rikskrim erhållit ärendet APAL-428-53/13 ur vilket framgår – ja, jag ger först mitt brev till, som synes, bl a även JK, en gång i världen. Alltnog:

17.3.1998. /Från Sven Anér/ likalydande brev till

Försvarsministern, Styrelsen för psykologiskt försvar, ÖB, JK, Rikspolisstyrelsens säkerhetstjänst

För kännedom (utan bilagan): TT, Ekot, G-P.

Jag översänder kopia av en promemoria, till största delen skriven av Ulf Lingärde. Denna PM har, som synes, ankomstbeteckningen 1995-05-02, dnr 95-103, hos Palmekommissionen (då under Sigvard Marjasin).

Jag har utfått PM direkt från kommissionen. Jag har refererat den i mitt nyhetsbrev PALME-nytt nr 10/1997, men därutöver har promemorian ej omnämnts i svenska media. Jag har själv, i PALME-nytt, uppmanat att läsarna att rekvirera PM från kommissionen,, vilket också skett i några tiotal fall; kommissionen har då kostnadsfritt översänt sexsidiga kopior.

Texten har, som synes, ej full tagit ut i översända exemplar; rimligen har Palmekommissionen en helt tydbar version.

JAG UPPMANAR NU mina adressater att noga genomläsa denna promemoria av Ulf Lingärde (Fjelievägen 22, 227 36 Lund). Jag uppmanar mina adressater att reagera och agera. Jag önskar mina adressaters kommentarer.

Den stora frågan är givetvis varför en så total tystnad sedan ”slutet av februari 1992” råder kring Lingärdes PM. Den andra stora frågan är om, eller i vilken utsträckning, Lingärdes uppgifter är korrekta. Uppgifter som avser exempelvis fyra i dag /1998/ mycket aktuella namn, nämligen – i bokstavsordning – Jan Guillou (DN 17.3.98), Pierre Schori (d:o), Leif Tell samt Peter Wallenberg.

Skulle alla Lingärdes uppgifter om denna kvartett och om alla övriga omnämnda personer vara felaktiga bör detta rimligen redovisas.

Palmekommissionen innehar sålunda promemorian, men kommissionens hittills enda kända åtgärd har varit att förklara den för offentlig handling. Huruvida kommissionen numera arbetar med promemorians uppgifter och frågor och påståenden är inte känt.

OM REDAN ETT FÅTAL av promemorians hundratals informationer skulle visa sig vara korrekta kan detta förhållande inte undgå att påverka det svenska samhället i dag.

Om Lingärdes rapport skulle utgöra en i sin helhet korrekt beskrivning av svenska skeenden under 30 år skakas det svenska samhället.

Men av promemorians öde tycks framgå att de ting som berörs har ansetts vara för känsliga för att tas upp till regerings- och riksdagsbehandling, till juridisk behandling, till någon behandling över huvud taget. Promemorian finns tämligen kursivt refererad i mitt nyhetsbrev PALME-nytt, men den finns alltså, så vitt jag vet, ingenstans avtryckt. Den är sålunda exempelvis inte tillgänglig hos något av universitetsbiblioteken, men jag undersöker om den skulle kunna, formellt och officiellt, placeras där.

Jag skulle kunna trycka av den i dess helhet i PALME-nytt, men möjligen kan då en kollision med tryckfrihetsförordningen befaras.

AV MÅNGA SKÄL önskar jag således svar från mina adressater. Jag önskar även, med vändande post, uppgift om diarienummer och handläggare av detta ärende, hos alla adressater.

Engagerad hälsning SA

./. PM, huvudsakligen skriven av Ulf Lingärde, 6 sidor.

18.3.1998. För Lars Nylén, rikskrim.

Lars – Jag bifogar två kopior av Ulf Lingärdes PM från februari 1992.

Jag är dels tacksam för dina egna kommentarer, dels ber jag dig vidarebefordra detta brev, jämte en uppsättning av promemorian, till Hans Ölvebro, vilkens adress jag ej känner.

Engagerad hälsning SA

Till Ölvebro skriver jag detta:

18.3.1998. Hans Ölvebro. Tacksam för dina utförliga kommentarer till bifogade PM, i synnerhet till punkterna 8 samt 33-35. Jag ber om ditt svar snarast!

Engagerad hälsning SA

Så långt dessa tre brev, på originalet samlade till en sida.

Jag samlar mig nu till en kommentar kring detta oerhört märkliga, oerhört förträngda material av oerhörd sprängkraft, om någon vågar ta i det – vågar JK i dag?

Lingärde skrev rapporten ursprungligen till Olle Stenholm på TV, men denna första version – något av ett första utkast, som fick bli Lingärdes egen slutversion – har senare avskrivits, kompletterats och korrigerats, av vem framgår inte, men det måste ha varit av en person som var ordentligt insatt i Palmeaffären i dess helhet.

Avskrivaren har framför allt lagt till en ingress samt en avslutning. Dessa båda texter finns sålunda inte i den bloggversion som föreligger, från för ca 10 dagar sedan.

Jag ger nu ingress och avslutning:

Nedan följer en avskrift av ett brev som Ulf Lingärde skickade till journalisten Olle Stenholm på Sveriges Television. Brevet är odaterat. Av brevets innehåll att döma är det skrivet i slutet av februari 1992. Avskriften är ordagrann, endast några mindre faktafel och språkliga skönhetsfläckar har korrigerats. Originaltexten innehöll kodbeteckningarna F 1 – F 15 för femton personer som figurerar i handlingen. En handskriven nyckel, som Ulf Lingärde skrev vid ett annat tillfälle har använts vid identifieringen av dessa femton personer. I nedanstående avskrift anges både namnen och originaltextens kodbeteckningar.

Så avslutningen:

Ovanstående scenario är onekligen en elegant lösning. Även om uppgifterna om Stefan Svensson och Leif Tell av allt att döma är rena gissningar.

/Stopp ett tag! Detta är alltså kvalificerade reflexioner från en mycket kvalificerad person som inte är Lingärde! Vem är denna oidentifierade person?/

Flera gåtor verkar plötsligt mindre gåtfulla, som Martin Ardbos dagboksanteckning den 1 september 1987 (”Palmes inblandning, om den blir känd, faller /skall stå: fäller/ troligen regeringen i Sverige. Alla är rädda för att jag skall berätta sanningen.” * och Bernt Carlssons påstående inför sin amerikanska flickvän Sanya Popovic (”Jag är en av fyra – fem som vet vad som verkligen hände Olof Palme *) / Dessa båda asterisker är ej förklarade/ kort tid före Lockerbie-katastrofen den 21 december 1988. Se tidningen I /?/ nr 9 1991 och Aftonbladet 1991-04-30.) Det ouppklarade attentatet mot ANC:s kontor på Gamla Brogatan i Stockholm den 8 september 1985 kanske också spelar en viss roll i sammanhanget. Av allt att döma är det Olof Palme och Rajiv Gandhi som figurerar i ovanstående samtal.

Där slutar avslutning och hela promemorian.

Promemorian har dessförinnan innehållit de nu identifierade F-koderna. Jag ger nu en förteckning över dessa faktiska F-namn – det känns märkligt att betänka, JK, att ingen offentlig person över huvud taget reagerat inför denna Lingärdes PM, som i komplett namnversion i snart 15 år legat i rikskrims slutna valv:

F1 Per-Gunnar Vinge

F2 Axel Hedén

F3 Carl G Holm

F4 Bengt Schuback

F7 Lars Ljunggren

F8 Bengt Wallroth

F9 Tore Utriainen

F 10 Peter Wallenberg

F11 Sture Höglund

F12 Alf Karlsson

F13 Stefan Svensson

F14 Leif Tell

F15 Tommy Lindström

Jag kan känna viss tvekan beträffande den här namnåtergivningen. Men dels ingår de alltså i slutversionen av Lingärdes PM, dels, och framför allt, har 7 myndigheter/myndighetspersoner samt tre stora medier i snart 15 år haft tillgång till materialet utan att på minsta sätt reagera (t ex sekretessgranska – eller ens läsa?) och dels har jag själv ingen egentlig anledning att gå in som oombedd sekretessgranskare. JK, själv adressat den gången samt i dag, kan ju gå in med synpunkter.

Jag slutar där, med konstaterandet att den ende som med flit och energi och fantasirikedom ägnat sig åt det här materialet i dess helhet är RPS-anställde professorn och chefskriminologen samt skönlitteräre författaren Leif GW Persson. Jag riktar nu en enträgen begäran till Sveriges Justitie Kansler :

Öppna detta ärende, agera, gör något, medan denna ödesfråga skakar Sverige!

Sven Anér, Karlsrogatan 85 A, 752 39 Uppsala. 018-15 12 79.