29.1.2013. Till Vice RÅ
Kerstin Skarp.
Jag har, som du vet,
aldrig fått något svar i klarspråk från dig, vilket är
egendomligt. Jag kräver nu svar på nedanstående specifika fråga i
Palmeärendet:
Anti Harald Avsan är
klart utpekad av de unga kvinnorna Anneli och Anki vid Dekorima,
vilka fram till en minut före mordet på Olof Palme befann sig i
samtal med Avsan.
En konfrontation
arrangerades sju år efter mordet mellan Anki (ej Anneli) och sex
statister, men vid detta tillfälle fanns inte Avsan med i
konfrontationsgruppen.
Jag begär nu fullständiga
besked rörande denna konfrontation, vilken uppenbarligen, ej
oväntat, inte gav något resultat. Denna konfrontation har
karaktären av ren provokation
av Anki, och i förlängningen Anneli.
Utredarna har
uppenbarligen velat få Anki att säga att hon kände igen en av
statisterna som Dekorimamannen, varefter utredarna kunnat säga att
Anki och Anneli uppenbarligen aldrig har befunnit sig vid Dekorima
samt har ljugit hela saken. Men i och med att en konfrontation väl
en gång arrangerats har denna givetvis inte kunnat ske ytterligare
en gång. Den falska konfrontationen ha nått sitt syfte: Anki och
Anneli utrensade.
De besked jag nu begär är
dessa:
Jag önskar i kopia ta del
av utskrift av det aktuella konfrontationsförhöret. Jag önskar
datum för genomförandet av förhöret med Anki. Jag önskar kopia
av de aktuella deltagarbilderna, jag önskar markering av den person
på bilderna som har påståtts vara den misstänkte. Jag önskar
förundersökningsledningens förklaring till arrangerandet av
förhöret med Anki. Har avsikten varit en provocerande
misstroendeförklaring?
Uppgiften om detta
konfrontationsförhör har jag vid två tillfällen fått från
poliser inom Palmeutredningen, men jag kan ingenstans se att saken
öppet publicerats av rikskrim eller RÅ, vilket väcker undran. Jag
frågar mig också huruvida handlingarna rörande detta
konfrontationsförhör någonsin visades för den statliga
granskningskommissionen; jag önskar klart svar på denna punkt.
Granskningskommissionen
skriver i sin rapport, ”Dekorimamannen – bakgrund och utredning”
mycket kortfattat och översiktligt om hållna förhör:
Utredningen om dekorimamannen är
mycket omfattande. Den sattes i gång efter det att uppgifterna
kommit in senhösten 1992 och synes ha bedrivits med intensitet under
våren 1993, då ett stort antal förhör hölls. Den fortsatte i
avstannande takt under 1994. ---
Att
granskningskommissionen inte specifikt berör konfrontationsförhöret
med Anki inger mig misstanken att polisutredarna aldrig visat de
aktuella handlingarna för kommissionen. Jag önskar besked om
huruvida handlingarna företetts för nuvarande JO Hans-Gunnar
Axberger, kommissionens ledamot och huvudsekreterare.
Skarp brukar hänvisa till
påstådd förundersökningssekretess, men något sådant avsteg från
den allmänna öppenheten vid förundersökning skulle i det aktuella
fallet te sig egendomligt. Ärendet är i alla avseenden avslutat,
och några speciella hänsyn går rimligen inte att sekretesshänvisa
till.
Jag önskar sålunda en
klar och fullständig redovisning av ärendet, inklusive utlämnande
av kopior av begärda handlingar och bilder. Det får ju aldrig,
Skarp, förefinnas minsta misstanke att handläggande jurister skulle
vilja hemlighålla i princip öppen dokumentation i syfte att
falskeligen påverka bedömningen av mordet på en statsminister.
Sålunda: Totalredovisa
konfrontationen av Anki!
Min begäran står helt i
samklang med regeringsdirektivet till granskningskommissionen från
1994 att
redovisningen av kommissionens arbete
bör, så långt som möjligt, ske öppet.
Hade, vice RÅ,
Ankikonfrontationen redan under 1993 (eller skedde den så sent som
1994?) varit öppet publicerad skulle, som vice RÅ inser, hela
Palmeutredningen tagit en annan vändning.
Jag önskar omedelbar och
noggrann handläggning, jag önskar besked rörande dnr och
handläggare, jag önskar noggrann och utförlig bakgrundskommentar,
i linje med nyssnämnda regeringsdirektiv.
Sven Anér, fil kand, DHS,
yrkesverksam bakgrund som välrenommerad och sällan motsagd
utredande journalist och författare – ett 15-tal böcker, aldrig
med på någon väsentlig punkt dementerat innehåll.
Karlsrogatan 85 A, 752 39
Uppsala. 018-15 12 79.
Denna skrivelse läggs ut
på min blogg,
som nu har ca 4 000
besökare.
Har egentligen inte så mycket värde om dom pekat ut fel person då dom visste var personen tränade och en annan perosn på det här gymet kunde intyga att så var fallet.
SvaraRaderaMen klart man skulle vilja få reda på om Polisen gjorde den här personen mycket lik A:A.
Men A:A är ändå utpekad.
Det kan fortfarande vara ett desinformationsspår
SvaraRaderajag kan inte säga att så är fallet men jag tycker det är misstänkt.
De verkar hemskt skraja och berättar om händelsen flera år efteråt. Tycker det låter märkligt. Har de verkligen då kunna hållit tyst om en sådan här sak så länge.Dessutom verkar den ena flickan inte direkt skraj när hon går fram och rycker en okänd stor man i armen en sen fredagskväll i Stockholm bara för att han inte svarar på vad klockan är. Hon kände igen han säger hon, men hon har inte sett han på flera år och kände honom inte. Hur många meter är hon ifrån när hon kände igen han? Om hon gör det, bör ju det i så fall vara på några meters avstånd - ska vi säga 3 meter?
Varför kan hon inte ställa frågan vad klockan är då på det avståndet? och hur många som inte får svar går fram och rycker någon i armen? alla finnar läser svenska i skolan och särskilt dom som bor i sverige kan tala och förstår svenska bra. Och en fras alla finnar kan på svenska är "Hur mycket är klockan"? om han nu inte svarar på den finska frasen "Mitä kello on". Hade det då inte varit naturligt då att misstänka att hon tagit fel på person och ställt om frågan på svenska, alltså hur mycket är klockan istället för att gå fram och rycka han i armen. Och just då av en märklig händelse när hon ryckt han i armen ser hon att han har en Walkie Talkie i ena handen och en pistol i den andra. Och just då kommer det ett meddelande, naturligtvis på finska. I den situationen varför vänder sig inte personen i fråga och tar ett par steg in på Tunnelgatan innan han svarar. Om det är Anti Avsan som har framskymtats så är väl han tillräckligt rutinerad och van vid walkie talkie att han vet att han kan vänta många sekunder utan problem innan han svarar. Varför skulle han tala rätt ut sekundsnabbt när hon finskan alltså som han nu vet känt igen han och säga orden "jag är igenkänd" när hon stå mitt framför honom eller befinner sig bara någon meter ifrån.
Nej jag tror inte på den här historien, jag tycker att den för det första är för bra och tillrättalagd så den blir osannolik för att vara sann och för det andra alldeles för märkliga reaktioner som jag räknat upp.
jag tror att det är ett desinformationsspår planterat av den sydafrikanska agenten Nigel Barnett eller Mr 200% som han kallas. Antagligen har han lyckats med det genom att betala stora summor pengar.eller också finns det en annan förklaring.