25.1.2012.
Till Säkerhetspolisen, rubr ärende:
Sedan Säkerhetspolisen den 1 januari i år remitterat detta ärende till överåklagare Björn Ericson har jag inte fått något ytterligare livstecken; har affären gått i stå?
Jag frågar av flera anledningar: Nr 1: När jag ursprungligen vände mig till Säkerhetspolisen, satte jag då i gång en normal polisutredning (som om jag hade vänt mig till polisen i Uppsala, där jag bor) ? Med andra ord: vidtog Säkerhetspolisen då normala polisiära åtgärder, eller såg Säkerhetspolisen som sin uppgift att endast remittera ärendet till Ericson? Har, med andra ord, vissa polisiära åtgärder i denna sak aldrig blivit vidtagna?
Jag frågar eftersom såväl POSTEN som TELIA, dit jag vänt mig med skadeståndsanspråk, understryker att ingenting kommer att hända i denna fråga förrän polisen framlagt sin grundliga utredning, Och Björn Ericson i Malmö är ju inte polis. Jag har frågat Ericson om han i dag anlitar poliser i ärendet, men jag når inte Ericson.
Jag ber alltså om Säkerhetspolisens svar på denna punkt, vilken även i högsta grad berörs av punkt
Nr 2, nämligen säkerhetsaspekterna. Dessa är ju många, och jag vet i dag inte om de är granskade över huvud taget. Jag listar några:
Pågår brevöppning av Alvbergers och ev min post fortfarande?
Dito beträffande våra telefoner?
Görs någonting för att granska/stoppa denna trafik?
Inser Säkerhetspolisen att den rådande situationen skapar stor oro, inte bara hos Bo Alvberger och mig själv, utan även, i hög grad hos våra närmaste?
Jag får, Säkerhetspolisen, en känsla av att Björn Ericson tar ärendet tämligen lugnt, och jag är bekymrad över att jag aldrig når honom, vare sig via brev (som ej besvaras) eller vid försök till telefonkontakt. Ge mig en förklarande kommentar! Jag uppskattar självfallet Säkerhetspolisens inledande åtgärd, det enda som hänt i saken!
Sven Anér, Karlsrogatan 85 A, 752 39 Uppsala. 018-15 12 79.
Nyheten idag om Storbritanniens revoltförsök mot Europadomstolen är ett illavarslande tecken om en trend inom den Europeiska Gemenskapen. Där medlemsländer som inte kan uppfylla kriterierna för Konventionen om Mänskliga rättigheter, istället för att skärpa sig, vänder sig mot och ifrågasätter själva domstolen.
SvaraRaderaDet här ger naturligtvis råg i ryggen till alla fascistiska och nationalsocialistiska grupper, utom och inom den svenska statsförvaltningen, som därmed med mindre oro kan fortsätta sitt arbete med att bryta mot grundlagen.
Att bryta brevhemlighet och förstöra innehåll för en journalist handlar inte bara om just detta. Det handlar också om det heligaste inom journalistiken: Journalistens källa och kontakter, som är skyddade i grundlagen.
Att bryta en försändelse från en journalist är således även försök till otillåtet spårande av källa.
Vilket borde aktivera Säks författningsskydd.
Även om det är SÄK, KSI eller andra delar av statsförvaltningen som ligger bakom det hela.
Och händer inget där så anser jag att det borde leda till aktioner mot Sverige från den internationella journalistkåren.