17.1.2012.
Bloggbesökare har påpekat att granskningskommissionen, efter en lång och detaljerad men samtidigt vag tidsuträkning, kommer fram till att
23.31.40 rapporterar ambulanspersonal till LAC /länsalarmeringscentralen/ enligt LAC:s bandinspelning att ambulansen anlänt till sjukhuset.
Men det uppseendeväckande är att Sabbatsbergs akutmottagnings egen ankomsttid för ambulansen med Olof Palme är instämplad på Olofs patientkort till 23.35, sålunda 3 minuter och 20 sekunder senare än LAC-tiden! I själva verket kan det ha handlat om uppemot 4 minuter senare, eftersom patientkortet kan ha klockstämplats medan ambulansen var inrapporterad men ännu inte hunnit ända fram.
Jag for själv till ambulansmottagningen och granskade Olof Palmes patientkort. Stämpeln hade mycket riktigt slagit in ”23.35”.
Hur kan då granskningskommissionen säga 23.31.40, en tidpunkt byggd enbart på en obekräftad uppgift från den ambulansförare som körde Olof, ensam, till Sabbatsberg? Lisbeth Palme hade, som jag berättat på bloggen, övergett Olof flera minuter tidigare och inte anlänt förrän ca 23.42 till Sabb.
Att en statlig granskningskommission helt nonchalerar den enda säkra tidsuppgiften rörande Olofs ankomst till Sabbatsberg, 23.35 (23.36), är förstås både obegripligt och upprörande.
Åt tiderna kring mordet ägnade jag stort intresse i min första bok om Palmemordet, ”POLISSPÅRET” (1988), men exakta, otvetydigt dokumenterade uppgifter har knappast funnits, utöver den klockade stämpeluppgiften på Olof Palmes patientkort.
Uppenbarligen har ett intresse förelegat hos, om jag får kalla dem så, arrangörerna, att presentera hela mordhanteringen som korrekt och snabbt avklarad, medan verkligheten visar motsatsen. I ett försök till tidsschema, som jag återger i slutet av ”Polisspåret”, noterar jag mordtiden till ”23.21.30, möjligen något tidigare”, medan jag senare, sedan jag sett Olofs patientkort, anger ankomsttiden till Sabbatsberg till 23.35
En genomgång av min tidlista visar rent groteska diskrepanser. Sålunda anländer Gösta Söderström, med Ingvar Windén som chaufför, kl 23.30 till Dekorima, enligt såväl Söderströms som Windéns klockor. Att dessa båda då är första poliser på platsen har aldrig ifrågasatts. Men enligt myndigheternas tider kommer Söderström/Windén till Dekorima kl 23.24, och därefter kommer faktiska och påstådda klockslag genomgående att skiljas åt med just dessa sex minuter.
Är detta viktigt? Ja, det är ytterst viktigt. Därför, till exempel, att om Sollentunaambulansen lämnar Dekorima, som myndigheterna påstår, kl 23.28 skulle Olof Palme varit borta från brottsplatsen två minuter innan Söderström anländer! Och så vidare, i en ständig förskjutning. Jag läser på ”Polisspårets” pärm:
Dödsskottet mot Olof Palme föll ett antal sekunder efter klockan 23.21 fredagen den 28 februari 1986.
Det vet vi.
Men vad hände sen? Och NÄR hände det?
Polis och åklagare, makt och myndighet påstår att räddningsarbete och polislarm utlöstes omedelbart. Men ett tiotal vittnen säger att det tog tid. Att allt tog tid. Att det tog sex minuter längre tid.
Sex magiska minuter.
POLISSPÅRETS sex magiska minuter.
Uppgifter stämmer inte, uppgifter går inte ihop, och i Sven Anérs dagbok från oktober december 1987 tar POLISSPÅRET form.
Men den statliga granskningskommissionen läste aldrig mitt POLISSPÅR. Den visste bäst. Den visste sex minuter rätt fast de var fel.
Sven Anér
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Läs sidan "Om kommentarer"