”Svensk administrativ heder får aldrig ifrågasättas”

30.4.2013. Dnr 8-2-23202/2013.

Jag har med glädje och full förtröstan mottagit Styrelsens bekräftelse på att ett ärende har öppnats i det av mig anhängiggjorda ärendet.

Svensk administrativ heder får naturligtvis aldrig ifrågasättas, och den får inte solkas av vaga men falska hänvisningar till ”statsnyttan” eller liknande.

Jag motser information om ärendets utveckling.

Med vänlig och angelägen hälsning

Sven Anér, Karlsrogatan 85 A, 752 39 Uppsala. 018-15 12 79.

Svensk administrativ heder fär inte ifrågasättas”

30.4.2013.Stockholms läns landsting, Box 22550, 104 22 Stockholm.

Ärende I-5341.

Filippa Reinfeldt/Maria Olovsson, landstingsrådssekreterare.

Jag har med glädje mottagit brev i rubr ärende och noterar att saken nu finns etablerad på högsta ort inom Stockholms läns landsting. Jag känner mig övertygad om att landstinget inte kommer att släppa detta stora och svåra ärende förrän full klarhet nåtts.

Jag lämnar givetvis all önskad ytterligare information.

Djupt engagerad hälsning!

Sven Anér, Karlsrogatan 85 A, 752 39 Uppsala. 018-15 12 79.

Min kommentar denna valborgsmässoafton!

Möjligen innebär denna brevväxling med det administrativa Sverige en rejäl kick framåt. Jag har vid många tillfällen sökt kontakt med myndigheter utanför polis/åklagarbunkern men då alltid snabbt fösts tillbaka in i fållan: det här sköter polisen, inte vi.

Nu verkar det ju faktiskt som om dagens båda myndigheter, socialstyrelsen och landstinget, stora, viktiga myndigheter, rimligen med stor självständighet, skulle gå in i det stora Palmeärendet, med egen kraft och eget ansvar. Detta är sensationellt, efter över 27 år, och det kan få oerhörda konsekvenser, om upptakten håller vad den lovar.

Just denna sjukvårdsaspekt, som jag tar upp, förfalskningen av Olof Palmes patientjournal, återkommer ju på många plan. Låt mig ta ett exempel, banalt till synes men i själva verket upprörande:

När Sabbatsbergsakuten fick ambulanslarmet till Dekorima tycks en ambulans ha körts fram, men den lämnade aldrig sjukhusområdet, kom aldrig till Dekorima! Varför inte? Därför att det för alla inblandade stod klart att det här skulle den redan vidtalade Sollentunaambulansen ta hand om, och den finge inte störas.

Två ambulanser, sålunda. Sollentunaambulansen genom att avbryta färden någonstans uppe i Vasastan, släppa av den skjutnes maka, fortsätta sin kusligt avbrutna färd till Sabbatsberg. Den körde en lång omväg, självfallet en bokstavlig dödssynd för en ambulansförare.

Sabbatsbergsambulansens dödssynd är knappast mindre. Larmad till Dekorima men kör inte. Som så ofta stockar sig orden när dessa oerhörda förhållanden skildras och analyseras. Polisen driver en krånglig lögn: Sabbatsbergsambulansen skulle visst ha kommit till Dekorima men funnit jobbet taget, varefter en man ur Sabb-ambulansen skulle ha gått över till Sollentuna-ambulansen; en ren och skär komplicerad lögn, en lögn direkt kopplad till Stockholms läns landstings revir, där ingenting får klicka, där ingenting får fejkas, där ingenting får förfalskas.

Som mina bloggbesökare vet har ingenting i mina kontrauppgifter dementerats. Möjligen är hela denna ambulanssväng allvarligare än det dubbla fifflet med Olof Palmes patientjournal – ja, det blir en bedömningsfråga.

Nu ligger detta på bloggen, och jag hänvisar mina myndighetsadressater hit. Skulle verkligen en ny trend börja avteckna sig? En hederlig?

Medan Uppsalas Islandsbro sviktar under vårfloden.

Sven Anér

PS: Jag lägger till på kvällen den första maj och författar väl snarast ett öppet brev till Palmeutredningens nuvarande chef, kriminalkommissarie Dag Andersson:

Dag, jag började tro på ett jordskred när du strax efter utnämningen för ett par månader sedan själv ringde upp mig för att få en genomgång, för att få reda på var jag stod. Själv fick jag inte mycket i retur, mer än allmänna, för mig oväntat välvilliga tonfall. Men i sak fanns det inte mycket för mig att hitta.

I dag, denna första maj, ser jag att du ingalunda har fått något mandat att lägga om rodret. Det är – bl a i Expressen i dag – samma gamla sega visa. Det är, tänka sig! – en Magnum på gång, och nya vittnen sällar sig till den kö som för ett par år sen ringlade utanför HD men aldrig blev insläppt.

Jag hittar inget som helst nytänkande. Det hade fordrats en signal, Dag Andersson, en hoppfull signal, men i stället fick vi höra samma gamla raspiga låt från 78-varvaren. Osannolikt, Dag Andersson. Ska du sitta där fram till pensionen och veva samma visa, där det aldrig sägs att nu ska vi glömma bort Christer Pettersson. Nej då, Christer kan vara bra att ha i bakfickan även om han har gått och dött. Han blev ju aldrig friad, bara inte fälld. Axbergers valse macabre från granskningskommissionen.

Dag Andersson, jag frågar mig ocm du och jag lever i samma sekel, talar samma språk, upplever samma värld. Samma onda värld. Du vet lika väl som jag att i samma sekund som Anti Avsan sköt Olof Palme till döds ur bakhållet vid Dekorima så var affären klar. Inga orangeröda pärmar skulle komma att behövas, det skulle räcka med ”Anti Avsan mördade Olof Palme,” punkt och slut.

Men vad fick vi? Och vad fick vi behålla sedan du kom? Allt. Ett skräckkabinett av lögner, Kasper-upptåg som borde ha kunnat sväljas av de små barnen, men som i stället var beräknat att svåljas av de vuxna i kritstreckrandigt.

Det är ett stort ljug du sysslar med, Dag Andersson, och det är förunderligt att du tydligen kan gå hem till kåldolmarna och kroppkakorna med gott samvete. Vad kommer du att göra när du läst detta? Du borde, som jag i olika versioner skrivit till dig ett antal gånger, anmäla mig för grovt avsiktligt falskt vittnesbörd samt nagla mig vid väggen. Men det gör du inte. Du håller fortfarande den till intet förpliktande hyggliga minen, stilen.

Tänk om du exploderade. Om du tog fram några gamla handlingar och rödmarkerade de osanna – det blev nästan varenda en.

Men jag har ändå en del hopp. Socialstyrelsen och Filippa Reinfeldt som sjukhuslandstingsråd har fått upp ögonen för vad som i 27 år har skett inom ditt fögderi. Båda instanserna har gjort aktiva utredningsärenden av de dubbla patientjournalsförfalskningarna, som gamle Tommy tillsammans med sina hejdukar hade förfalskat. Jag kan se Tommy i den fina ljusa tjänsteskinnsfåtöljen när han visade mig och gick i god för den i dag klassiska 5:an. Att tidningen Internationalen, Gunnar Wall och jag gjorde slarvsylta av Tommys rutinmässiga lögner rörde inte Palmeutredningen i ryggen. Vänsterblaska långt åt helvete åt vänster, ingenting att bry sig om, naturligtvis är journalen inte förfalskad, 5:an inte fixad…

”Fixa dokument” heter ”to doctor” på engelska, som du vet, Dag. Du kan ju dra en parallell om du kommer på någon.

Dag Andersson, jag kan bara ge dig ett råd:

Lägg av! Förstör inte en hittills lysande karriär med att låta dig limmas fast vid en hopplös syssla: att låtsas tro att Palmemordets gärningsman skulle vara okänd!

Sven Anér