17.6.2011.
Redaktionschefen Martin Jönsson
SvD
Martin Jönsson – Låt mig först och främst tacka dig för brevet som gladde mig! Jag är inte bortskämd med svar från tidningsledande personer, sannerligen inte. Låt mitt tack ligga i botten när jag nu noterar vissa anmärkningar.
Svar på dina frågor i brev till SvD:
1: Tror ni/jag skrev till tio medier/ att det var Christer Pettersson som sköt Olof Palme?
SvD: Jag har ingen uppfattning i skuldfrågan, utan kan bara konstatera att hovrätten friat honom och att hans fall därmed är juridiskt avgjort.
Sven Anér: Svea Hovrätt fann att Christer Pettersson inte kunde fällas, men hovrätten friade honom inte explicit. Det var detta som gjorde att granskningskommissionen kunde hålla skuldfrågan öppen och mellan raderna beklaga att resningsansökan inte beviljades. Jag möter i mitt arbete argumentet ”Christer blev ju aldrig rejält friad, det var nog han i alla fall…”
2: Tror ni att det var Anti Avsan som sköt Olof Palme? (Jag har vid flera tillfällen skrivit motsvarande i brev till förundersökningsledaren vice RÅ Kerstin Skarp, som dock på intet vis dementerar mitt påstående.)
SvD: Det vore ansvarslöst att spekulera i skuldfrågan kring namngivna personer som inte varit föremål för rättslig prövning.
Sven Anér: Utredande journalistik måste ta vissa risker. Är journalisten själv övertygad om att han har rätt bör han kunna publicera de uppgifter han har och som han tror på. Den möjligtvis felaktigt utpekade personen har ju alla möjligheter att göra förtalsanmälan samt skaffa sig skadestånd. I det aktuella fallet har Avsan aldrig lämnat in förtalsanmälan mot mig.
Om vi journalister bara finge skriva sådant som myndigheter på förhan har godkänt är vi inne i ett Kafka-samhälle.
Nr 3: Avser ni att, någon gång, gå in i detta skrämmande, svarta drama och med egna kvalificerade resurser i detalj kontrollera mina uppgifter samt därefter författa egna texter?
SvD: Inte i den omfattning som du önskar.
Sven Anér: Du håller en dörr på glänt för ett eget SvD-reportage. Du skriver dock ”i den utsträckning”, vilket jag anser illavarslande. Sanningen är sällan delbar.
4: Eller avser ni att för all framtid publicistiskt begrava mordet på Olof Palme i skräpkammaren för ointressanta, påstått ouppklarade mord?
SvD: Nej.
Sven Anér: Bra! Du håller saken öppen!
5: Anser ni, i likhet med mig, att det de facto uppklarade Palmemordet ligger som ett permanent åskmoln över svensk journalistik, svensk samhällsforskning (som genom myndigheters hemlighetsmakeri hålls utanför), svensk heder?
SvD: Nej, men det är naturligtvis allvarligt för samhället att mordet inte blivit löst.
Sven Anér: Ännu ett medgivande, bra!
Martin, jag sitter förstås med mina gamla DN-minnen från 40- och 50-tal. Vi hade några stora frågor uppe som vi på redaktionen inte tyckte drevs så ambitiöst som vore önskvärt. Vi protesterade då hos redaktionschefen Sten Hedman, och i flera fall togs journalisternas önskemål ad notam.
Jag har många gånger undrat om det aldrig funnits liknande frondörer inom t ex SvD:s redaktion. Journalister på en tidning gör väl inte bara sådant som de blir tillsagda om. Tänker de inte själva? Och agerar? Men jag ser nu ett ingalunda oflexibelt SvD, och det gläder mig! Jag vidhåller att du snarast borde gå ut på Palmefältet och med eget kvalificerat folk hitta sanningar. Gör det! Kollegial och obrutet engagerad hälsning!
Sven Anér, 210814-5075, Öster Edinge 271, 740 10 Almunge. 0174-500 66.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Läs sidan "Om kommentarer"