Tänker ni utreda Avsan?

7.10.2010. Domstolsverket

Box 8307

104 20 Stockholm.

Angående rådmannen vid Stockholms tingsrätt, moderate riksdagsledamoten Anti Avsan.

Undertecknad Sven Anér, journalist och författare, har i rubr ärende skrivit ett brev 27.9 till Stockholms tingsrätt, och jag har i dag erhållit tingsrättens svar; båda skrivelserna bifogas i kopia. Av de båda breven framgår mitt ärende, vilket jag här kompletterar:

Jag förvånas över Stockholms tingsrätts brev. Rådman Anti Avsans aktiviteter i samband med mordet på Olof Palme är aldrig prövade i domstol, varför Avsan på intet sätt är rättsligt frikänd i detta sammanhang. Det kan även i högsta grad ifrågasättas hur den polisiära hanteringen av Avsan tillgått.

Sålunda dröjde det från (ca) 15 november 1992 till (ca) 12 juni 1993 innan Avsan över huvudtaget hördes av förundersökningsledningen i Palme-ärendet. trots att hans namn var känt i sammanhanget från mitten av december 1992.

Förhöret med Avsan är hemligstämplat av rikskriminalpolisen, och hemligstämpeln står fast efter domstolsprövning. Förhöret torde dock, enligt vad jag i andra hand erfarit, men som Domstolsverket ju lätt kan kontrollera, haft ren upplysningskaraktär, och efter erhållet hustrualibi har förundersökningsledningen låtit sig nöja.

Mot detta förhållande står en utomordentligt omfattande dokumentation, för att gälla en ”oskyldig”; som jag skriver i brevet till Stockholms tingsrätt minst 54 handlingar, vilka kan antas noggrant beskriva Anti Avsans beröring med mordet på Olof Palme. Mycket anmärkningsvärt är att Avsan aldrig, fram till denna dag, underkastats vare sig live- eller fotokonfrontation inför de båda huvudvittnena från mordplatsen Dekorima, ”Anneli” och ”Anki”.

Vad, Domstolsverket, måste vara hemligt i detta ärende? Antingen är Avsan oskyldig, och då borde ju han och rättvisan och den svenska allmänheten vara ytterligt betjänta av en dokumentpublicering. Eller också är Avsan, vilket jag skriver i min bifogade bok ”Palmemordet: Affären Anti Avsan, ” andra upplagan, 2009, skyldig till mordet på statsminister Olof Palme. En miniåtgärd från det svenska rättssamhällets sida vore i båda fallen, enligt min bestämda mening, full publicering av föreliggande polisdokumentation.

Den svenska allmänheten borde ha rätt att få veta vad som enligt Avsan resp enligt vittnen faktiskt hände vid Dekorima den 28 februari 1986. Anti Avsan är i dag ende utpekad misstänkt mördare, men han har aldrig valt att agera mot mig i min egenskap av brottsanmälare – situationen är, menar jag, ohållbar: för polis, åklagare och ännu aldrig involverade domare, ohållbar för den svenska allmänhet som hålls helt utanför, och rimligen ohållbar för Anti Avsan själv.

Anti Avsan innehar i dag, med Domstolsverkets fulla godkännande och gillande, den grannlaga posten som domare, som dömare av medmänniskor. Det måste då ligga i Domstolsverkets absoluta intresse att genomföra noggrannast möjliga säkerhetskontroll av denne domare. En enkel och naturlig utgångspunkt vore då, menar jag, en genomgång av polisens dokumentation av Palmeärendet. Att Stockholms tingsrätt åtminstone tills vidare har avvisat en sådan åtgärd känns djupt illavarslande.

Jag anhåller att Domstolsverket måtte antingen uppmana lagmannen vid Stockholms tingsrätt att begära fram och granska föreliggande dokumentation eller också gå in i denna sak med eget ärende.

Till sist: Jag har vid ett tiotal tillfällen skriftligen frågat förundersökningsledaren i Palme-ärendet, vice RÅ Kerstin Skarp, huruvida Anti Avsan mördade Olof Palme, men jag har aldrig fått något friande svar från Skarp, endast ”vi kommenterar inte pågående förundersökning”. Ett tunt svar. Vilket svar skulle Domstolsverket få?

Angelägen, oroad hälsning, Sven Anér, Öster Edinge 271, 740 10 Almunge. 0174-500 66. 018-15 12 79.