Öppet brev till
Aftonbladets ledning! För angelägen kännedom: Göteborgs-Posten!
14.12.2012. Den i särklass
mest dramatiska bilden från Olof Palmes dödsnatt är den som
klockan 23.42 på Sabbatsbergs akutintag togs av pressfotografen Ulf
Karlsson. Den föreställer Lisbeth Palme som i en
poliskommissariebil anländer till Sabbatsberg samt skyndar in mot
akutintaget. Bilden talar sitt entydiga språk, och den har aldrig i
klartext ifrågasatts. Se min bok ”Mordets dunkel tätnar kring
Lisbeth Palme”.
I övrigt är det mesta
kring den s k Lisbethbilden tvetydigt, mörkat, okänt.
Sedan bilden tagits for
Ulf Karlsson tämligen omedelbart till Aftonbladets redaktion, där
han överlämnade den än så länge oframkallade filmrullen till
nattredaktionens nyhetsdesk, allt enligt Ulf Karlssons mycket klara
redogörelse, i efterhand lämnad till undertecknad Sven Anér.
”Det var standard”, sa
Ulf Karlsson. ”Jag hade som stående frilansuppdrag att med
ensamrätt för Aftonbladet ta s k blåljusbilder, dvs bilder av
händelser som rapporteras på polisradion. Jag lyssnade på
polisradion de kvällar och nätter som jag var ute, jag for till de
platser där något allvarligt verkade ha inträffat. Det var
standard. Sedan skulle självfallet den beställande tidningen,
Aftonbladet, få tillgång till de aktuella bildrullarna, varför jag
snarast möjligt tog mig till Aftonbladets redaktion och lämnade
över rullarna för framkallning och kopiering, alltså det gamla
sättet att ta fram bilder. Så gjorde jag självfallet också
Palmenatten.”
Så långt Ulf Karlsson.
Men då jag är 2000 tar kontakt med Aftonbladets ledning får jag en
diametralt annorlunda version, vilken efter mina samtal med olika
chefer vid redaktionen kan sammanfattas så här:
”Ulf Karlsson arbetade
inte åt oss den här kvällen, han kom aldrig in med någon
bildrulle till vår news desk, vi såg honom aldrig den kvällen. Vi
framkallade sålunda aldrig någon av Ulf Karlssons bilder, vi
kopierade inte heller, vi såg aldrig den påstådda Lisbeth-bilden,
och vi publicerade den alltså heller inte. Vi har aldrig haft någon
som helst kontakt med Lisbeth-bilden.”
Jag skulle självfallet ha
litat på Aftonbladets mångordiga och mångstämmiga avståndstagande
från mordnattens exklusiva bild om inte just denna bild dykt upp i
den stora nyhetstidningen Göteborgs-Posten för söndagen den 2 mars
1986. G-P:s caption löd:
Lisbet Palme kommer
till Sabbatsbergs sjukhus strax efter ambulansen med Olof. Hon kastar
sig ur polisbilen som körde henne till sjukhuset och springer in på
akutmottagningen.
Visst, detta är en helt
korrekt underskrift till Ulf Karlssons bild, korrekt på varje punkt.
Lisbeth Palme, som av många vittnen vid Dekorima setts gå in i
Olofs ambulans, iförd brun mockapäls, anländer till Sabbatsberg i
en poliskommissariebil, iförd mörk tygkappa.
Här var det nära att
spaningsledningens hela skönmålning av mordet skulle spricka. Det
hade bara behövts att G-P i sin bildunderskrift hade noterat:
”Lisbet Palme, som
lämnat Dekorima i Olofs ambulans, kommer till Sabbatsbergs sjukhus…”
Hade G-P formulerat sig på
detta sätt hade avgörande viktiga fakta funnits till allmän
beskådan. G-P har säkert handlat i helt god tro, och i hastigheten
inte hittat motsägelsen; far i ambulans, anländer i polisbil.
Nu åter till Aftonbladets
åtgöranden eller rättare sagt icke-aktivitet. Aftonbladet påstår
sig aldrig ha sett skymten av Lisbeth-bilden, men bilden finns,
bevisligen, i G-P knappt 24 timmar efter tagningen. Hur har detta
gått till? AB vägrar att hjälpa till på minsta sätt.
Från 1986 till september
år 2000 är det helt tyst, i alla medier, om Lisbethbilden. G-P
upptäcker aldrig att tidningen allt sedan mordet suttit på en
krutdurk, och den officiella spaningsledningen aktar sig för att
röra vid saken.
Men i september år 2000
får jag ett telefonsamtal från rikskriminalpolisen där jag
tillfrågas om jag vore intresserad av några bilder från
Sabbatsberg, bl a bilden av Lisbeth Palme då hon i polisbil anländer
till Sabbatsbergsakuten? Visst, onekligen intresserad. Jag får veta
att jag kommer att få ett postförskott för nitton bilder, kostnad
665 kronor. Bilderna kommer, jag har Lisbethbilden i min hand.
Från rikskrim? Hur har
rikskrim kommit åt bilderna? Ulf Karlsson har inte sålt bilderna,
han har aldrig fått betalt, han har aldrig sett Lisbethbilden –
vad är det som har hänt?
Det känns närmast
patetiskt att jag, på min blogg nu fjorton år senare, tvingas gissa
i detta stora mörka ärende, när sanningen finns inom Aftonbladets
redaktion. Och i polisens valv. Jag har frågat rent ut: kan ni se i
er bildbokföring när och hur bilden kom till Aftonbladet, hur den
hamnade hos polisen?
Men Aftonbladet tiger,
polisen tiger. Om vi ingenting säger har vi ingenting sagt. Jag får
en vision av en i särklass dramatisk bild som på egna små fötter
förflyttar sig från Ulf Karlssons kamera till G-P:s spalter, aldrig
hanterad av människohand, simsalabim.
Mycket mer är konstigt.
Har rikskrim sålt Lisbeth-bilden till G-P? Och om bilden
uppenbarligen är så hemlig, varför erbjuds den då i sinom tid
till en av landets ivrigaste journalistiska Palmeutredare, nämligen
till undertecknad Sven Anér?
Ledningen för
Aftonbladet, detta är en stor, komplicerad journalistisk händelse,
inne i ett gåtlikt dunkel.
Rikskrim
vill inte, vill bl a inte förklara för mig varför de, mot dryg
betalning, offererar Lisbethbilden till mig.
Aftonbladet
kan ge fullständigt besked, bl a om varför tidningen ratar
tidningens kanske mest explosiva bild någonsin, och om hur bilden
telefotades till Göteborgs-Posten – den sista frågan är kanske
den märkligaste: AB telefotar sin bästa bild till en av sina
hårdaste konkurrenter men publicerar den inte själv –
ordbehandlarens tangenter trasslar in sig.
Göteborgs-Posten
skulle naturligtvis också ha mycket att berätta: när och hur och
varför fick G-P en bildkontakt över huvud taget? Och såg G-P
aldrig, nära ett dygn efter mordet, att Lisbeth Palme övergett
Olofs ambulans och sprungit över till en polisbil?
Som en randanmärkning kan
jag lägga till att den statliga granskningskommissionen 1999 inte
har ett ord om denna dramatik, inte nämner att den sett G-P:s bild.
Självfallet såg kommissionen bilden, men valde att tiga, efter att
ha konstaterat hu så hemskt.
I fallet mordet på
statsminister Olof Palme gäller andra lagar eller rättare sagt
brottsregler. Aftonbladet! Tidningen skulle med ett penndrag kunna
öppna upp för en hederlig redovisning av Palme-fallet. Ett
penndrag, där tidningens förhållningssätt i fallet Lisbethbilden
klarläggs från botten.
Under de många åren som
gått har Aftonbladet aldrig dementerat någon enda av mina
väsentliga uppgifter i detta mörka skeende. Vore det inte dags för
ett journalistiskt omtänkande, Aftonbladet? Jag önskar ett svar!
Sven Anér, enda
yrkesjournalist som noterat denna sak nere i mordets dy.
Karlsrogatan 85 A, 752 39
Uppsala. 018-15 12 79.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Läs sidan "Om kommentarer"