RÅ och RPS: ni är gemensamt ansvariga för icke-hanteringen av Palmeutredningen!

16.1.2011. Till Regeringens Justitie Kansler

Jag anklagar det svenska Riksåklagarämbetet och den svenska Rikspolisstyrelsen för

gemensam och medvetet grov manipulering av den Palmeutredning som pågått sedan februari 1986 och som sedan 1987 utan inblandning letts av RÅ och RPS.

Denna grova manipulering har inneburit att tydliga och klara bevis och indicier avsiktligt nonchalerats: ”Dekorimamannen” samt ”privat polisverksamhet”, för att bara ta ett par exempel, samt att falska bevis och indicier tillskapats i RÅ:s och RPS´egen aktiva regi: falska bevis mot den falskt för mordet beskyllde Christer Pettersson, där fem av polisens egna vittnen nonchalerades, en falskt berättande person, Roger Östlund, som mot RÅ:s och RPS´ bättre vetande, upphöjdes till sanningsvittne, samt ett falskt telefonavlyssningsprotokoll som upprättades i försöket att slutgiltigt falskeligen binda Christer Pettersson vid mordet på Olof Palme.

Ledningen för och anställda vid RÅ och RPS har sålunda begått klara förfalskningsbrott i syfte att falskeligen fälla Christer Pettersson för detta mord samt i syfte att falskeligen fria den faktiske gärningsmannen, Anti Avsan, som under hela mordutredningen och förmodligen även under en tid före mordet varit i högsta grad känd för RÅ och RPS.

Jag begär nu att Regeringens Justitie Kansler omedelbart måtte gå in i detta skrämmande ärende och skapa klarhet.

Om Regeringens Justitie Kansler skulle anse att jag, i och med denna skrivelse, gör mig skyldig till falsk angivelse eller annat brott, önskar jag omedelbart besked härom. Jag är självfallet beredd att svara inför rätta.

Denna skrivelse läggs om några dagar ut på min personliga blogg,

www.svenanerpalmemordet.blogspot.com . Sänd mig omedelbart dnr!

Sven Anér, Karlsrogatan 85 A, 752 39 Uppsala. 018-15 12 79.

”… underblåst våld och hotat landets säkerhet…”

I Sverige ser vi i dag med antydan till oro men ändå tämligen förstrött på den revolution som pågår i Tunisien. ”Vad dom bråkar, det var ju ett bra land att bada i. Och nu ska dom gripa säkerhetschefen för att han har underblåst våld och hotat landets säkerhet, ja dom araberna…”

Här i Sverige är det minsann lugnare. Är det? Beskrivningen ”underblåst våld och hotat landets säkerhet” stämmer i själva verket på pricken med vad till exempel Hans Holmér åstadkom före, under och efter mordet på Olof Palme. Holmér underblåste våld genom att arrangera mordet på landets statsminister, och han hotade Sveriges säkerhet genom åtgärder som enligt vad flera svenska höjdare dekreterade, ”skakat landet i dess grundvalar”. Holmér fick gå, men andra höjdare traskade i hans fotspår. Polisspåret.

Nu, när den svenska regeringen och de svenska myndigheterna sedan länge avstår från att dementera bland andra mina uppgifter om faktiska sanningar i ärendet Palme och därmed ärendet Sverige, ser vi klarare detta våld som utövades av dem som befann sig inne i komplotten och hur de därmed hotade landets säkerhet genom lögner och falska beskyllningar, vi känner hur detta hot fortfarande hänger över våra huvuden.

Överdrifter? Fan på väggen? Inte alls. När den högsta makten själv riggar falska bevis för att fälla en avsigkommen person för ett brott han aldrig begått, ja då är vi nära 1930-talets riksdagshusbrand i Berlin. När falska beskyllningar kommer inte från allmänhet utan från myndighet, då är en stat på fallrepet.

Bloggläsare! Sedan jag för över ett år sedan öppnade denna blogg, som sedan dess haft tiotusentals besökare, har jag aldrig, inte en enda gång, blivit dementerad. De skarpaste beskyllningar har kommit från min ordbehandlare, men den svenska makten har tigit, någon gång har jag fått höra att jag inte ska störa, men det är också allt.

I stort sett har denna ”makt”. svår att definiera, förhållit sig avvaktande, kanske i hopp om att jag snart skulle tystna av mig själv. Och i hopp om att ingen i den svenska allmänheten skulle tro på mina varningsrop. Nu får ”makten” tänka om. Det blir med varje vecka allt tydligare att allt färre tror på den officiella sagan om Olof Palmes död och vad därefter följt, och jag får aldrig, från bloggbesökarna, en undran om ”det verkligen kan vara så illa”.

Över min hälsa råder ingen, men över min energi, i dag, råder jag ensam, själv. Sven Anér