Sköts två skott mot Olof Palme?

22.8.2013. Rubrikens fråga har framkallats av ett reportage i DN den 18 augusti, där polismannen Jan Olsson berättar om mordutredningar han deltagit i, bl a da Costa- och Quick-fallen. Olsson är här mycket skeptisk till hur dessa utredningar bedrivits. Beträffande Palmeutredningen säger han dock endast, mycket kort, att mordet inte förövades av ett proffs, eftersom professionella mördare aldrig nöjer sig med ett skott.

Olssons slutsats blir att Olof Palme alltså inte mördades av ett proffs. Kanske logiskt, men ett konstaterande som bleve minst lika logiskt skulle ju vara detta, omvända:

Eftersom ett proffs besköt Palme blev han beskjuten med två skott – stämmer min logik? Blev Palme beskjuten två gånger?

Vad vi vet är att två skott avlossades. Det första, som träffade Olof och förmodligen var direkt dödande - och det andra? Här har vi aldrig fått sann och komplett information. Vi har letts att tro att det andra skottet träffade Lisbeth Palme utmed ryggen, men denna mycket centrala information blir omöjlig sedan hudexperten professor Åke Nilzén ca en timme efter mordet (kanske kortare tid) konstaterade en ”lätt rodnad”, vilken han baddade. Ingen skottskada anmäldes eftersom ingen skottskada fanns. Polisen har vägrat höra Nilzén, nu avliden.

Då får vi, i den oinformerade allmänheten, lita till obduktionsprotokollet, vilket vi aldrig har fått se i dess helhet. Finns i obduktionsprotokollet uppgifter som tyder på att Olof Palme träffades även av en andra kula? Som sagt, det får vi inte veta. Varför inte?

Denna märkliga brist har aldrig tydligt förklarats, den har fått ingå i den allmänna dimma av sekretess som från första sekund (ja, ännu tidigare!) omgett detta statsministermord. Varför sekretess?

Obduktioner är i allmänhet öppna. Jag har hos Uppsala tingsrätt begärt fram obduktionsutlåtanden rörande ett antal Uppsalamord på 1990-talet: min begäran stötte inte på några hinder, jag fick läsa allt obeskuret.

Och skulle inte den svenska allmänheten ha rätt att få klara besked rörande vad som egentligen hände med dess statsminister? Hur höga makthavare dödats har alltid varit av intresse för folket, för allmogen. Karl XII vid Fredrikshald: total öppenhet, vid förnyade undersökningar.

Vilken kan då sanningen vid Dekorima vara? Det står mig fritt att formulera den frågan, eftersom jag hittills inte fått klart svar:

Förhåller det sig så att polismannen Jan Olsson har helt rätt: Olof Palme besköts med båda kulorna, alltså av ett proffs. Proffset heter dåvarande piketpolisen Anti Avsan, i dag högt uppe bland ärones tinnar.

Det har, som enligt min mening ett mycket svagt argument, angetts att Lisbeth Palme blev beskjuten eftersom mördaren ville röja undan ett besvärande vittne. Påståendet faller av det enkla skälet att det inte hade gått för ett proffs att missa på mindre än en meters avstånd.

Sköts verkligen ett andra skott? Ja, det anser jag bevisat, efter att tidigare inte varit säker på hur eventuella rikoschetter ljudmässigt kan ha fungerat mellan husen vid Sveavägen och Tunnelgatan, med Brunkebergsåsen som extra fond. Efter att ha studerat samtliga vittnesuppgifter anser jag klarlagt: jo, ett andra skott sköts. Men vart, mot vem? Ut i luften, mot Lisbeth – eller mot Olof Palme, en andra gång? I så fall ett proffsigt drag? Ett skott för att säkra offrets död?

Frågan är inte naiv, och den bör vara i högsta grad tillåten. Jag uppmanar nu rikskrim att omedelbart frisläppa hela obduktionsakten oavkortad. Först då – men förhoppningsvis då – kommer sanningen att klarna.

Två ”Palmekulor” har visats upp och på ett tidigt stadium sänts till Bundeskriminalamt i Wiesbaden, som dock inte hittade tillstymmelse till  humanrester, vilka äkta kulor borde ha uppvisat. Och något rättsintyg finns inte, hudexperten Åke Nilzén är aldrig hörd, juristkommissionen är djupt skeptisk och hamnade inte långt från ett totalt underkännande av hela polisutredningen kring Dekorima!

Juristkommissionen del 2, sidan 151:

En fråga som bl.a rättsläkarna har pekat på är att någon undersökning av Lisbeth Palmes skador aldrig gjordes.  Detta är en grundläggande undersökningsåtgärd som aldrig genomförts. Förutsättningarna för att utreda det brott som Lisbeth Palme utsattes för har därigenom försämrats. /Min fetstil/: I en framtida process saknas viktig bevisning. Det kan heller inte uteslutas att en sådan undersökning skulle ha gett underlag för ytterligare slutsatser om händelseförloppet vid skottlossningen och därmed också om mordet på Olof Palme.

”Också om mordet på Olof Palme” – det är en mycket tung markering av en statlig kommission!

Varför har sekretess hittills ansetts så oundgänglig? Ett verkligt tungt skäl är att Lisbeth Palme aldrig blev beskjuten, aldrig träffades. För då kommer den professionelle skytten, piketpolisen Anti Avsan, att stå mitt i stålkastarskenet, med ett dödande skott och ett kontrollskott mot Olof Palme! 

Jag går då till PALME-nytts register, där mycket står att hämta. I nummer 6  för 1993, sidorna 6 och 7 tas just det här ämnet upp, och eftersom Palmeutredningen inte är pågående utan statisk är min genomgång från 1993 lika aktuell i dag som då. Lika aktuell.

Jag behandlar 1993 bl a två frågor: huruvida Olof Palme sköts bakifrån eller framifrån eller från båda hållen, resp om han besköts av två skott. Den första frågan kompliceras bl a av ett ytterligt märkligt och helt oförklarat snitt i den döda kroppen – kan detta vara den andra kulans ut- eller ingångshål? Snittet har dessutom, efter Olofs död, sytts igen: ”ingen syr i en död person”, säger en rättsmedicinsk expert som jag den gången talade med.

Men: skjuten med två kulor? Till min överraskning finner jag på sidan 7 information som delvis försvunnit ur mitt minne efter 20 år: de eventuella två kulorna träder här fram med klara konturer! Jag återger ur den aktuella spalten:

BRÖSTET, BRÖSTKORGEN…

Träffades Olof Palme framifrån i bröstet eller bakifrån i ryggen? Det finns  s j u  tidiga versioner av hur skottet/skotten träffat Olof Palme, och inte i någon av dessa versioner nämns ”ryggen”. Följ med här:

28.2.86, 23.28.30. Ambulansföraren till länsalarmeringscentralen, LAC: ”Mitt i bröstkorgen, och det är en känd person”. /Klockslaget är inte korrekt, skall vara ca 23.33/.

 23.28.40, LAC upprepar: ”Om några få minuter, en man, skottskadad, skjuten i bröstet.” /Klockslaget skall även här vara ca 23.33/.

23.37.50: Andre ambulansmannen till LAC: Två skott, ett rakt i bröstet, jag vet inte var det andra sitter.” 23.42 LAC till chefen för polisens ledningscentral: ”Bröstskott, tydligen.” ”Bröstet.” /Fortfarande reservation för klockslagen!/

1.3.86, tidig version från TT: ”Två unga flickor” berättar att ”Olof Palme träffats av två skott i magen.” 1.34, TT:s nästa version: ”…då en okänd person slet upp en pistol och sköt Palme med två skott i bröstet.”

Ca kl 4.00 (tidsmarkeringen har fallit bort), TT:s morgonversion: Olof Palme avled ”sex minuter över midnatt”… ”efter att ha träffats av två skott i bröstet…”

Eftersom jag i dag koncentrerar mig på alternativen ett eller två skott mot Olof Palme, är det förstås mycket intressant att notera att flera av citaten direkt preciserar två skott riktade mot Olof, medan inget citat klart säger att  det skulle röra sig om endast ett skott; ”skott” kan ju vara antingen singularis eller pluralis!

Jag fäster mig kanske mest vid TT:s kl 4.00-markering; TT måste ha haft ett underlag som byrån betraktade som säkert.

Så, var står vi? Att Lisbeth Palme aldrig blev påskjuten anser jag klarlagt genom uttalandet av hudexperten professor Åke Nilzén som ”baddade en liten rodnad” på ett skulderblad. Det andra skottet från gärningsmannen har skjutits ut i luften eller varit direkt riktat mot Olof Palme, bara att välja.

Fast makten och myndigheten och medierna har, som alltid, ett tredje alternativ: att göra ingenting. Sven Anér