Allt strul kring Ulf Karlssons Lisbeth-bild – varför fick den inte publiceras?

17.8.2013.

Det finns, som jag vid flera tillfällen påpekat, en enda bild från minuterna kring mordet på Olof Palme med stort, expressivt, explosivt värde, nämligen Ulf Karlssons bild från Sabbatsbergs akutmottagning mordkvällen kl 23.41-42. Bilden som visar hur Lisbeth Palme hastigt lämnar tf poliskommissarie Lars Christiansons och Hans Rehnstams polisbil med registreringsnummer LZO 872 och springer in på akutmottagningen.

Bilden har allt, och den ställer de stora svarta frågorna:

? Vad gör LZO 872 på Sabbatsberg?

? Varför har den bilen medfört Lisbeth Palme, som ju av ett stort antal vittnen vid Dekorima sågs gå upp och sätta sig i Olofs ambulans, Sollentunaambulansen?

? Varför bär Lisbeth Palme på Sabbatsberg mörk tygkappa med slejf och kapuschong, när hon vid Dekorima sades ha burit brun mockakappa?

? Hur har Lisbeth Palme över huvud taget kommit på den makabert bisarra idén att gå med på att ambulansen, under sin ilfärd, stoppas någonstans i Vasastan medan hon går över till en polisbil?

Allt visar att alla inblandade varit på förhand involverade i en komplott med avsikt att skjuta Olof Palme till döds, men nu uppstod risk att Ulf Karlssons bild från Sabb skulle röja alla hemliga förberedelser redan en kvart efter mordet! Det finns obekräftade uppgifter med innebörd att hela mordarrangemanget hade trimmats och generalrepeterats någon vecka före mordet, repeterats i detalj, på plats, varvid ingenting fick klicka.

I själva verket dunderklickade mordplanerna på två avgörande viktiga punkter:

Nr 1:  Mördaren, piketpolisen Anti Avsan, ertappas vid Dekorima en minut före mordet av vittnet Anki; hon känner igen honom som finsktalande gymbesökare från Upplands-Väsby, och hon tilltalar honom direkt på finska!

Nr 2:  Lisbeth Palme ertappas, av pressfotografen Ulf Karlsson, ca en kvart efter mordet, då hon skyndar ut ur en polisbil inne på Sabbatsbergs akutmottagning!

Här brast alla försiktighetsåtgärder, mordet stod naket och bart: ett arrangemang i polisiär regi och med Olofs hustru djupt involverad. Men då måste ju hela detta grymma mord omedelbart ha framstått som uppklarat?

Nej. Därför att arrangörerna – enligt Leif GW Persson i TV, medan han ännu var chefskriminolog knuten till rikspolisstyrelsen – ingick i

en komplott bestående av poliser, militärer och säkerhetspersoner!

Men komplotten har ännu inte fallit på dessa och andra avslöjanden, eftersom mordkomplotten i rättsstatens egen regi redan på ett mycket tidigt stadium hade inbyggda, säkerligen mångdubbla, säkerhetssystem som skulle träda i funktion om något gick snett!

Dessa mångdubbla säkerhetssystem fungerar än idag. Påstådda utredningsorgan som RÅ och rikspolisstyrelsen kan överbevisas hur många gånger som helst om att grov brottslighet hela tiden förkommit och fortfarande förekommer på statlig nivå: resultatet blir ändå noll, medan hela rättsstaten tassar tyst, liksom hela kåren av medier.

Medan jag skriver detta anländer dagens post, som en ögonblicklig bekräftelse på mitt senaste stycke ovan. Kammarrätten i Stockholm avslår alla mina önskningar om assistans, vilket delärende de än må beröra, och RÅ:s Kerstin Skarp, som formellt leder hela denna förundersökning rörande ett över 27 år gammalt statsministermord, skriver trött att

”som jag tidigare framfört lämnar jag inte några kommentarer på sådana synpunkter gällande utredningen”.

Kassaskåpssäkert.

Samtidigt inkommer 14 beställningar på min senaste skrift Mordet var löst innan det hände, så jag fortsätter väl då ett tag till, ganska ensam ute i en olaglighetens öken. Aldrig dementerad, men aldrig insläppt i Rosenbads gentila salar.

Jag återgår till Lisbeth-bilden och dödens spiral. Jag återger då, från PALME-nytt år 2000, nr 11, sidan 3, kompletterad kursivt med den information som jag nyligen fått vid sammanträffande med Ulf Karlsson samt på annat sätt:

 

Rekonstruktion av Dekorima-Sabbatsbergsdramat, minut för minut:

År 1986: 28.2.1986, kl 23.21. Olof Palme skjuts vid Dekorima. 

Detta klockslag är ej bekräftat. Troligare är ca 23.26.

23.26 (ca): En person som förmodas vara gärningsmannen ses försvinna in Tunnelgatan. Upplivningsförsök utförs.

23.28: Befälsbil med kommissarie Gösta Söderström och polisassistent Ingvar Windén anländer. 10 sekunder senare: Södermalmspiketen anländer.

23.29: Ambulans 951 från Sollentuna anländer.

23.30 (ca) och framåt: Ulf Karlsson befinner sig, tillsammans med sin hustru Agneta, vid en brand i Lugnet-området, Nacka. Han kör sin polisradioutrustade bil.

23.32 (ca): Kör in mot stan. Hör i polisradion: ”Kille gripen Mäster Samuel/Regeringsgatan. Stämmer på signalementet.”

23.36 (ca): Ulf kör Hamngatan-Sveavägen, fram till Dekorima. Hör dessförinnan i polisradion: ”Bekräftat statsministern skjuten. Förs till Sabbatsberg.”  Något senare: Ulf Karlsson har från lobbytelefonen på biografen Grand talat med Aftonbladets redaktion och fått beskedet: Kör till Sabb!

23.39: Kommissarie Åke Rimborn anländer till Sabbatsberg. Ulf träffar nu AB-medarbetaren Sjöberg på Sabbatsberg.

23.40-23-42: Ulf Karlsson uppehåller sig inne på akuten och ser där en påverkad man samt ett äldre par. Ulf Karlsson får frågan: Vad är det som står på? Ulf Karlsson går ut på plattan, mot sin bil.

22.43 (möjligen 22.41). Polisbil med tre. Möjligen 4 (nej!) personer anländer till plattan, registreringsnummer IZO 872. Lisbeth Palme, nu i tygkappa, går ut genom vänster bakdörr. Ulf Karlsson tar Lisbeth Palme-bilden.

23.55 , ungefärlig tidpunkt: En taxi, som beställts av Aftonbladets redaktion, anländer till Sabbatsberg. Med denna taxi transporteras Ulf Karlssons rulle med Lisbeth-bilden till Aftonbladets redaktion.

1.3., morgonen: Ulf Karlssons bilder, möjligen inklusive negativ (nej!), hamnar på okänt sätt hos Stockholmspolisen.

2.3., morgonen: Göteborgs-Posten publicerar Lisbeth Palme-bilden, starkt beskuren. Exakt hur bilden nått G-P är inte känt.

Så långt PALME-nytt-bokens beskrivning från år 2000, de kursiva avsnitten har tillkommit i dag. Mycket egendomligt är att Aftonbladet svär sig fritt från varje kontakt med Ulf Karlsson under mordnatten, trots att tidningens medarbetare Sjöberg samarbetade med Ulf Karlsson på Sabb samt trots att det var AB som från Ulf Karlsson lät hämta den aktuella Lisbeth-rullen.

Finalen  blir bisarr. Rikskrim ringer mig en dag i september 2000 och vill försälja (!) flera av Ulf Karlssons bilder, inklusive Lisbeth-bilden, till mig för 665 kronor! Jag slår till och får på så sätt för första gången se Lisbeth-bilden, den bild som jag därefter honorerat gode vännen Ulf Karlsson för. I motsats till rikskrim, som inte betalat Ulf Karlsson ett öre. Detta är en underlig värld. En självsäker, mobbande värld.

Jag kan inte analysera denna affär. Kan bloggbesökarna? Kvar står: det absolut obegripliga i att Aftonbladet svär sig fritt från varje samröre med denne Ulf Karlsson, som ensamjobbat för Aftobladet ute på stan om kvällarna, allt sedan 1960-talet (!).

Varför får Ulf Aftonbladets pestflagga just den kväll då han för tidningens räkning utför sitt i särklass största scoop?

Det är ju just på det radikala och socialdemokratiskt baserade Aftonbladet som vi har rätt att ställa de största kraven: påpasslighet, omutlighet. Men denna natt kom påpassligheten till pass endast då det gällde att snabbt dölja en avgörande nyhetsbild!

Tänk om nyhetsredaktören på AB den natten hade konstaterat både att Lisbeth följde med Olofs ambulans från Dekorima samt att hon anlände till Sabbatsberg i polisbil och iförd annan kappa! Nyhetsredaktören hade kunnat lösa mordet den natten, i varje fall kunnat hissa varningsflagg!

RÅ och polis säger ingenting i detta ärende, utan låter underförstå att Lisbeth kom till Sabb i Olofs ambulans. Men RÅ och polis har, i denna deras egen svarta affär, carte blanche att trolla och tiga bäst de gitter.

När bland andra jag själv attackerar denne RÅ och dessa poliser får jag svar som lyser av Palmemördaren Anti Avsans självgodhet:

”Vi har sån uppbackning så ni kan inte ta oss, ni kan inte ta oss… ”