16.10.2013.
Till Stockholms
Tingsrätt, Presidiet: Affären Anti Avsan.
Mina tidigare skrivelser
till Tingsrätten har inte gett något resultat, men jag försöker
igen, medan Affären Anti Avsan spetsas till.
Det var jag som förde
Avsans namn till offentligheten, när jag, 2008 och framför allt
2009, i tryckt skrift utpekade Avsan som statsminister Olof Palmes
mördare. Bokens båda upplagor har nu placerats, med 2 000 exemplar,
hos den svenska allmänheten, och debatten mullrar, framför allt på
de bloggar som behandlar Palmeutredningens olika turer.
Det ständiga kravet är:
ge oss sanningen i affären Anti Avsan! Men regering och myndigheter
är tysta, trots att Anti Avsan i dag, genom sin partitillhörighet
och sin höga riksdagsplacering, framstår som regeringens betrodde
och som myndigheters främste rådgivare i juridiska frågor. Avsan
kan i dag uppfattas som Sveriges ledande juridiske expert och
lagstiftare.
Jag har i detta ärende
uppvaktat såväl regering som riksdag, men gensvaret har varit
klent. Jag har bl a sett på denna affär som ett personalärende:
skulle inte hans dubbla placering vid tingsrätten och vid riksdagen
utgöra grund för en extra personkontroll. Har jag frågat.
Riksdagen har dock
berättat för mig att den inte utgör Avsans arbetsgivare och alltså
inte kan ingripa – hur gärna den än ville, verkar det.
Nå, för Stockholms
Tingsrätt är läget så mycket klarare. Tingsrätten har klar
skyldighet hålla god kontroll över sin personals vandel; det är en
självklarhet. Men Tingsrätten har alltså, fram till i dag, absolut
ingenting gjort för att överblicka den kontroversiella situationen
– vad som kan ha tänkts och sagts utanför protokollet kan jag ju
inte veta.
Numera, sedan några
månader tillbaka, föreligger dock ett aldrig dementerat uttalande
från Anti Avsan själv, vilket presenterar frågan i helt ny dager.
Som jag vid flera tillfällen, bl a på min blogg
redovisat, har Avsan vid
en lunchsammankomst i år med en tidigare poliskollega, på den raka
frågan huruvida det var han, Avsan, som sköt Olof Palme, svarat:
”Nä nä, vi har sån uppbackning
att ni kan aldrig ta oss”,
ett uttalande som
enligt min bedömning i praktiken utgör Avsans medgivande av hans
koppling till Palmemordet.
Jag föreslår nu att
Stockholms Tingsrätt kallar in sin rådman Avsan och ber honom
förklara sig. Vilka är ”vi” och vilka är ”ni”? Vilka
skulle ha någon anledning att ”ta” Avsan och, tydligen, hans
kamrater?
Och en följdfråga kunde
bli: Varför anmäler inte Anti Avsan den angivande författaren Sven
Anér för förtal?
Kompletterande frågor kan
Tingsrätten säkert koncipiera.
Avsan har sålunda aldrig
med någon kraft försökt ställa undertecknad Anér mot väggen,
men har, i en mailserie på nätet vilken jag i delar återger i min
bok, i grova ordalag bl a påstått att jag har kommunistisk koppling
till meningsfränder och förbrytare i Lettland mm. En argumentation
av detta slag tycks passa illa till en rådmans penna, men Stockholms
Tingsrätt har uppenbarligen inte reagerat. Eller på minsta sätt
agerat.
Så: vad tänker
Tingsrätten göra om den i september nästa år får sin rådman
tillbaka, ständigt fläckad av i bok tryckta, aldrig bemötta eller
dementerade anklagelser? Blir det ett vänligt ”välkommen åter”,
varefter Avsan, utan ceremonier, får återgå till sina turer på
rådmännens vaktlistor?
Det kommer i så fall
att handla om en ledande svensk domstol i grymt förfall.
Jag önskar nu någon form
av aktion, av aktivitet från Tingsrättens sida. Ett klargörande
svar på denna skrivelse, naturligtvis, kanske också någon form av
juridisk åtgärd, riktad mot mig för mina exempellösa anklagelser
mot en av Tingsrättens domare? Ja, ”exempellösa”, eftersom det
inte finns några andra exempel i den svenska historien på rådmän
som mördat sina statsministrar på öppen gata.
Jag raljerar sannerligen
inte. Jag ser med djupaste olust och harm på den rådande
situationen. Skulle Tingsrätten finna att jag i och med denna
skrivelse på något sätt har överträtt lagen välkomnar jag en
aktion från Tingsrättens sida.
Jag skulle även uppskatta
om Tingsrätten övertalade Anti Avsan att anmäla mig för förtal,
om Tingsrätten inte ser någon möjlighet att med egna resurser
vidta en sådan åtgärd.
Vanligt folk, Stockholms
Tingsrätt, som beskylls för mord, tar inte stillatigande emot en
sådan anklagelse. Men Anti Avsan, per definition en av de absolut
lagklokaste i detta land, med uppdrag och mandat att hålla uppsikt
över svensk lagstiftning, gör ingenting, trots att inte bara han
själv, utan i förlängningen alla de rättsvårdare han kommer i
beröring med, tungt belastas av detta skrämmande samröre.
Jag kan, avslutningsvis,
nämna att i den seriösa debatten uttalats att Avsan inte vill
anmäla mig för förtal, eftersom han i så fall riskerade att bli
utsatt för kvällspressens attacker. Det skulle en hederlig rådman
vika sig för?
Sven Anér, Karlsrogatan
85 A, 752 39 Uppsala. 018-15 12 79.
Jag önskar svar med
vändande post enligt förvaltningslagen, omfattande dnr samt namn på
handläggare.
PS: Jämför med vad
jag också berättar kring Domstolsverket, som skyndar bort med ”inte
mitt bord” på hopknipna läppar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Läs sidan "Om kommentarer"