8.10.2013. Till RPS.
Jag önskar omedelbart
utfå det grunddirektiv rörande speciell behandling av ”kringresande
gärningsmän”, om vilka polismannen Thomas Agnevik talar i artikel
i dag i Norrköpings Tidningar.
Skulle min begäran mot
förmodan ej beviljas begär jag myndighetsbeslut som kan överklagas.
Bifoga faktura, sänd ej
mot postförskott!
Sven Anér, Karlsrogatan
85 A, 752 39 Uppsala. 018-15 12 79.
15.10.2013, svar från
RPS: Rikspolisstyrelsen sänder mig, utan
kostnad, den handling som reglerar ovanstående ämne, Polisens
underrättelsemodell, PUM, 22 sidor. Från 2005.
PUM omfattar idel
självklarheter; jag hittar ingenting i denna ordergivning som
överraskar.
Underrättelseledd polisverksamhet kan
beskrivas som en modell för ledning och styrning av planlagd
operativ polisverksamhet där beslut om inriktning, prioritering och
genomförande baseras på underrättelser och annan relevant kunskap
–
som sagt knappast
överraskande. PUM understryker dock på flera ställen att
underrättelsearbete ska rapporteras uppåt inom polishierarkin;
bland annat där har det sålunda uppenbart brustit beträffande det
antagligen olagliga romregistret nere i Malmö.
Brottsregister får endast
bygga på rapportering om begångna brott, framgår det knappast
överraskande. Eller, i rikspolisstyrelsens formulering i sitt
missivbrev till mig:
… då det inte finns ”något
grunddirektiv rörande speciell behandling av kringresande
gärningsmän”.
”Kringresande
gärningsmän” är en egendomlig formulering. Det är ju just
kringresande gärningsmän, beslagna med brott, som naturligtvis får
och ska registreras, oavsett etnisk tillhörighet!
PUM innehåller inget
explicit förbud mot etnisk registrering, så långt har polisens
debattör Thomas Agnevik rätt. Men det är ju aldrig fel att tänka
själv. Eller att fråga RPC Bengt Svenson: ”Får vi djävlas med
romer?” Svensons svar borde då ha blivit ett nej, men han fick nog
aldrig frågan. SA.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Läs sidan "Om kommentarer"