Märkliga moderata reaktioner då Avsan talade

19.10.2013.

Anti Avsan begärde och fick ordet på moderatstämman vid 14-tiden denna lördag. Han talade om brott och om straffvärde och andra principiella rättsfrågor, men det var uppenbart att han inte hade publiken med sig.

Det gick, av TV-sändningen, inte att se att någon över huvud taget lyssnade på vad han hade att säga, men däremot valde TV:s bildproducent ut minst fyra publikbilder från stämman, där vi först fick se Anders Borg skrattande samtala med några bänkgrannar och därefter ytterligare tre liknande inblickar, där det också skrattades, närmast fnittrades mot talarstolen. Det gick inte att se att någon i salen alls fäste sig vid vad Avsan sa, det var inte mot hans inlägg som fnittret var riktat. Det var mot honom själv.

Jag var onekligen TV-producent en gång i världen, och jag reagerade nu. En bildproducent ska förstås följa med och bildkommentera i så att säga händelsernas riktning. Fnitter i ett diskuterat brottssammanhang kan knappast sägas ligga i händelseriktningen. Och fnittret – om jag håller mig till den beskrivningen – var ju ingalunda så uppseendeväckande att det av den anledningen bort återges i de ganska långa klart muntra bildsvep som fick interfoliera Avsans tal.

Jag vet föga om bakgrunder och kulissnack på en moderatstämma, men jag fick uppfattningen att stämmobesökarna, medvetet eller omedvetet, ville markera att Avsan (med sin bakgrund?) ingenting var att lyssna på, men har vi tagit honom i båten…

Hur mycket vågar jag bygga på detta? Tveksamt. Men jag har sett ett antal stämmoförhandlingar, jag har själv deltagit. Den talande blir antingen intresserat avlyssnad eller också blir hon eller han det inte. Men fnitter som uppenbarligen vänder sig, i Anders Borgs fall direkt hånfullt, mot personen i talarstolen, det har jag inte sett.

Är det så här? Att alla i dag, i varje politiskt sammanhang, känner till Anti Avsans uppmärksammade personliga bakgrund, men att alla är medvetna om att Avsan måste få hållas, annars är det klippt?

En sådan värld, ett sådant Sverige, kan vi inte ha. Det är tecken på djup ynkedom från rättsstatens alla företrädare att Anti Avsan inte blir lagförd. Kalla honom inför rätta, få saken avklarad. Han är skyldig. Eller han är inte skyldig.

Som situationen är i dag drar förre baseballpolisen Anti Avsan skam och vanära över alla samhällsorgan som han belastar och där han så gärna och flitigt uppträder utan att någon just ses lyssna: Huddinge kommun, Stockholms Tingsrätt, den moderata riksdagsgruppen, Sveriges riksdag, justitieutskottet vid denna riksdag.

Högst upp bland toppen av Sveriges förtroendevalda, högst upp bland dem som borde förtjäna vårt förtroende.

Det är en odräglig, en ohållbar situation. De fnittrar åt dig, Anti Avsan.

REGERINGSFORMEN

Kungjord genom kunglig kungörelse 1974:152.

1 kap. Statsskickets grunder

1§ All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.

Den offentliga makten utövas under lagarna.

Under lagarna var det. Sven Anér