Nytt om Avsan!

25.11.2010. I dag kommer ett nytt brev, givetvis med nytt avslag, från rikskrims jurister:

Ni har inkommit med en begäran till Rikskriminalpolisen om att få ta del av samtliga handlingar rörande Per Alfredsson. Den handling Ni efterfrågar har beteckning EH 14879-3 --- Uppgifterna ska inte lämnas ut.

Riktigt stämmer dessa uppgifter inte med mina. Som jag ser det finns minst två handlingar som avser Per Alfredsson, alltså mannen som gav den avgörande Avsan-identifikationen. Däremot kan uppgifterna stämma med granskningskommissionens påståenden i sammanhanget; jag citerar ur kommissionens kapitel ”Dekorimamannen”; Olle Alsén träffade Per Alfredsson på gymet i Upplands-Väsby, Alfredsson sade sig, enligt kommissionsrapporten, ”känna igen Anti A”, och enligt Alsén ”att han omedelbart kände igen Avsan på bilden som jag visade i gymet”.

Kommissionen tillägger därefter:

Denne person /alltså Alfredsson/ hade då Olle A hördes redan förhörts en gång. Det framgår av det förhöret

att vederbörande /Alfredsson/ måste ha misstagit sig, bl a uppgav han att mannen på fotot var finländare och inte talade bra svenska, något som inte uppgetts stämma beträffande Anti A.

Det skulle alltså vara dessa uppgifter som ingår i handlingen EH 14879-3 (och som jag inte får se). Men kommissionens – och polisens – påståenden väcker nya frågor: hur kan Avsan ha hörts redan före Olle Alséns identifiering? Och visade verkligen polisen upp ett Avsan-fotografi för Alfredsson? Svaren på dessa frågor finns rimligen i EH 14879-3.

Speciellt märkliga blir kommissionens/polisens påståenden om de jämförs med vad Palmeåklagaren Anders Helin uppger i Striptease-sändningen i TV året därpå, alltså 1994:

Lars Borgnäs frågar beträffande Dekorimamannen:

Han är inte identifierad?

Helin: Nej.

LB: Kan det ha varit av intresse det de /Anneli och Anki/ såg?

AH: Ja, det har ju gjorts försök att identifiera och få tag i den person som de säger sig ha sett, men det har inte lyckats. Det har inte gått.

LB: Kommer ni längre?

AH: Så vitt jag kan bedöma inte.

Det ligger konstiga slutledningar bakom denna affär. Polisen menar alltså att eftersom Anti Avsan eventuellt inte talade bra svenska så kunde porträttet inte föreställa den av Alfredsson två gånger igenkände Avsan!

För mig framstår det som uppenbart att Palmeutredarna blivit förskräckta vid tanken på att Anti Avsan nu blivit slutgiltigt identifierad som Dekorimamannen och därför gjort allt, möjligen genom tidsförskjutningar, för att trassla bort Alfredssons mycket klara besked till Olle Alsén: ”att han omedelbart kände igen Avsan på bilden”. Att själva bilden, den av Alsén för Alfredsson uppvisade bilden, verkligen föreställde Anti Avsan har aldrig ifrågasatts; det rörde sig om ett från polisen utkvitterat passfoto.

Mina bloggbesökare inser nu hur extremt viktigt detta händelseförlopp blir. Om Alfredsson, omedelbart och utan omsvep, har förklarat att Anti Avsan är den man som brukar besöka gymet i Upplands-Väsby, precis som Anki hela tiden säger, ja då är ju Palmemordet ytterligt nära en lösning. Jag kan förstå att handlingen EF 14879-3 är ett av de farligaste dokumenten i hela denna 15 000-sidorsutredning. Jo då, det förstår jag.

Vill bloggbesökare införskaffa ytterligare info? Ring då till något av dessa tre telefonnummer: 08-401 90 00, rikskriminalpolisen, Palmeenheten, 010-562 50 00, RÅ, vice RÅ Skarp, eller till rikspolischefen, 08-401 90 13! Dessa höga ämbetsmän är skyldiga att lämna korrekta besked! Sven Anér