Svar till Gunnar Wall 15.11

Tack för inlägget Gunnar! Eftersom jag skrivit en hel bok som i stor utsträckning bygger på Annelis och Ankis vittnesmål kan jag förstås inte dela särskilt många av dina synpunkter.

Det finns mycket jag skulle kunna ta upp, men jag väljer dessa noteringar:

Nr 1: Palmeutredarna höll åtta förhör med de båda flickorna, av vilka inget har frisläppts. Jag har återgett det förrsta förhöret med Anneli här på bloggen.; jag fick texten av Olle Alsén som satt förhörsvittne. Förhöret är mycket stringent och välstrukturerat och är enligt min mening mycket svårt att komma förbi.

Nr 2: Granskningskommissionen, som regelmässigt tar med mycket lätt hand på allt som liknar ett polisspår, konstaterar dock rörande hela Dekorimamannen-affären att "det finns dock knappast skäl att anta annat än att en händelse som gett upphov till tipset ägt rum", vilket kommissionen nog inte hade skrivit om den ansett sig kunna nonchalera hela ärendet.

Nr 3: Men Gunna: Begär, liksom jag, ut alla handlingar som rör Dekorimamannen, alla walkie-talkie-tips och alla 94 tipsen om poliser på plats mordkvällen! Gör det! När vi har dessa handlingar på våra skrivbord blir det lättare att konstatera en verklighet!

Roligt delta i en levande debatt! Medan blötsnön faller över vårt Uppsala.

Sven A

4 kommentarer:

  1. Hej Sven!
    Uppgiften om att polisen under 1986 skulle ha efterlyst två flickor som sammanstött med en man nära mordplatsen, att de var olika långa och att den ena talat med mannen är ju anmärkningsvärd. Inte minst av en anledning: denna påstådda efterlysning är okänd, fast mediaintresset för Palmemordet var extremt stort under det första året.

    Det var ju faktiskt så att tidningarna tog till sina svartaste rubriker särskilt när spaningsledningen flaggade för att det fanns någonting som allmänheten borde veta. En efterlysning av centrala mordplatsvittnen borde därför sannolikt ha uppmärksammats ungefär lika mycket som exempelvis polisens släppande av fantombilden - det vill säga: långt bortom tjatighetens gräns.

    Men här finns inte en enda känd tidningsartikel att referera till, bara en vag uppgift om vad Anki tyckt sig ha läst eller hört. Och det får mig förstås att undra över om något är fel med det hela. Betyder det i så fall att Anki fullständigt diktat upp saken? Det behöver det inte alls göra, hon kan ju ha snappat upp något annat från radio eller en tidning och totalt missuppfattat det.

    Är det troligt? Ja, varför inte? Det fanns nämligen ett vittne som tyckt sig observera två kvinnor som samtalade med mördaren strax före mordet - vilket han också berättat om i olika polisförhör under 1986. Men det handlade inte om Anneli och Anki.

    Jag tänker på Anders B som befann sig bakom makarna Palme och mördaren.

    Under ett kort ögonblick - före skjutandet - fick Anders det felaktiga intrycket att de personer han hade framför sig var en man och två kvinnor. Orsaken till missuppfattningen var att den man som gick längst till vänster (mördaren) tycktes lägga armen om personen i mitten (Palme), en gest som ju lätt förknippas med en mans närmande till en kvinna.

    Anders B beskrev i det första polisförhöret de tre personerna som om de skulle ha varit av samma längd. Men i ett något senare förhör (FU-prot mot Pettersson III:2 s 108) heter det att kvinnan som gick längst till höger (dvs Lisbeth) var "något kortare".

    Där har vi alla inslagen i det du refererat. En tänkbar slutsats är väl då att någon journalist som genom poliskällor fått del av Anders B:s berättelse sammanfattat den i en tidningsartikel eller i radio. Om Anki tagit del av uppgifterna (kanske i andra hand och bara fragmentariskt) kan hon ha fångats av tanken att de skulle ha handlat om henne och hennes väninna. Om hon redan innan grubblat över händelser hon varit med om under mordkvällen kan det här ha fått henne att tolka sina minnesbilder i ännu mer dramatiska termer än tidigare.

    I övrigt tycker jag precis som du att det vore mycket värdefullt om polisen kunde lätta på sekretessen omkring viktiga delar av mordutredningen, inte minst walkie-talkietipsen.

    Upplagd av Gunnar Wall för Sven Anér: Palmemordet den 15 november 2010 09:34

    SvaraRadera
  2. Hej Sven! Dina kommentarer 1 och 2 har egentligen inte så mycket att göra med vad jag skrev. Jag kan mycket väl tänka mig att något i stil med vad som finns i förhöret med Anneli ägt rum. Jag var bara ute efter att undersöka vilka belägg det finns för det. Tyvärr tycks det inte finnas några kända utomstående vittnesmål, vilket är ett problem. Den eventuella efterlysning från polisen som du refererar till (och som ju borde bygga på att ett eller flera vittnen sett dem tala med mördaren) skulle nog ha varit allmänt känd om den gått ut.
    Jag har begärt ut Palmehandlingar många gånger, även ganska nyligen. Oftast utan framgång. Och tänker fortsätta med det, var lugn för det.

    SvaraRadera
  3. Det som är väldigt intressant i det här sammanhanget är att jämföra Christer Pettersson's kroppsbyggnad (längd) och Anti Avsan's. Efter att ha sökt på internet efter foton av AA, vilka får sägas vara relativt nya, anser jag det högst intressant med ansiktsprofil som reflekterar utseendet då Palme mördades. Vad avser den då aktuella Fantombilden och AA's utseende tycker jag mig få "koppling" till näsryggens karaktär. Därför intressant med "hårfäste", dvs. frånvaro av åldersrelaterat "högt hårfäste" som ofta kännetecknar medelålders.
    Näsryggens karaktär hos i relation till Fantombilden kändes likartad och vid snabbt iakttagande må den ha varit markören.

    SvaraRadera
  4. Likheter mellan Christer Pettersson och Avsan, utseendemässigt, känns tyvärr för mig omöjliga att diskutera, eftersom Christer Pettersson, i sinnevärlden, aldrig var kopplad till Palmemordet. Beskyllningarna mot Christer Pettersson är myndigheternas egen falska uppfinning från hösten 1988 och har ingenting med mordets verklighet att skaffa.
    Det är detta som är så grymt: påhittade beskyllningar riktas av höga myndigheter mot en i sammanhanget totalt oskyldig person, men beskyllningarna tar form och börjar leva sitt eget liv, ett liv som ännu inte är utsläckt. Grymmare, uslare kan inget bli.

    SvaraRadera

Läs sidan "Om kommentarer"