Regeringen: redovisa rådande position i Palmeärendet!

20.11.2013. Likalydande brev, ställda till Nobelstiftelsens Michael Sohlman och till justitieminister Beatrice Ask. Även för TT.

I anslutning till min tidigare till båda adressater 18.11.2013 översända skrivelse vill jag komplettera.

Först till Michael Sohlman, Nobelstiftelsen:

För undvikande av missförstånd vill jag understryka att min kritik i ovannämnda skrivelse på intet sätt riktar sig mot dig eller mot den svenska Nobelstiftelsen. Snarare tvärtom: det är inte Nobelstiftelsens fel att den verkar i ett land där regeringen i dag så starkt kan misstänkas för oredlig koppling till mordet på Olof Palme.

Så till Beatrice Ask:

Det måste ligga i den svenska regeringens och ditt eget speciella intresse att den svenska allmänheten äntligen finge ett besked i Palmeärendet. I dag har du ingenting att förmäla: inga besked om tänkbar förövare ges, sedan regeringen, senast av Högsta domstolen, tvingats uppleva smäleken av förvägrat prövningstillstånd avseende Christer Pettersson, som aldrig framstod (i dag död) som annat än den svenska rättsstatens falskeligen utvalda, helt oskyldiga syndabock.

I själva verket är, som du själv måste medge, den påstått pågående förundersökningen stillastående, samtidigt som enligt föreliggande dokumentation, öppen respektive ännu sluten, starka misstankar, av mig i tryckta skrifter samt på min debattblogg www.svenanerpalmemordet.blogspot.com

som förövare av mordet utpekas en namngiven rådman/moderat riksdagsledamot, misstankar som ej har vederlagts, endast genom tystnad avfärdats.

Situationen, inte minst kopplad till Nobelstiftelsens viktiga position och verksamhet, borde för den svenska regeringen vara ohållbar. Jag uppmanar därför regeringen

att omgående ge en utförlig och helt klarläggande presentation av dess version av dagsläget i Palmeärendet, sådant regeringen ser det, däri ingående, exempelvis, regeringens genomtänkta kommentarer till de 10 punkter som jag anger i mitt föregående brev.

Därmed skulle en fast punkt uppstå, från vilken den svenska allmänheten och den svenska regeringen skulle kunna gå vidare, i riktning mot den finala klarhet som från så många håll efterfrågas.

Därmed skulle också konturer ges till handläggningen av kopplingen Nobelstiftelsen – regeringen. Om en dylik statusbeskrivning till full evidens därvid skulle visa att samtliga mina beskyllningar mot den svenska rättsstaten för oredlig koppling till mordet på statsminister Olof Palme vore möjliga att avfärda, har ett gott besked kunnat lämnas till den svenska allmänhet som i snart 28 år väntat på ett dylikt klargörande besked.

Om, å andra sidan, ett dylikt helt klargörande besked ej lämnas, återkommer mina anmärkningar från mitt första brev med förnyad styrka. Jag vill, även för Michael Sohlman, understryka att jag under dessa snart 28 år erhållit ett sådant besked endast en gång, nämligen då det grundfalska beskedet gavs att Christer Pettersson vore Olof Palmes mördare.

Låt mig avslutningsvis understryka att den svenska Nobelstiftelsens unika position, såväl inhemskt som internationellt, i dag ställer, och alltid har ställt, absoluta krav på svensk heder, svensk hederlighet. Swedenhielms vita skjorta får ej fläckas.

Jag önskar snara kommentarer från Michael Sohlman och Beatrice Ask.

Sven Anér, som nyhetsmässigt i nära 28 år bevakat åklagares och polisers förundersökning av mordet på öppen gata på statsminister Olof Palme.

Karlsrogatan 85 A, 753 29 Uppsala. 018-15 12 79.