Juldag. Hypoteser

25.12.2011, alltså.

Själv går jag mest och vegeterar, med en smak av saltade jordnötter och amerikansk ganska smetig underhållningsfilm: fanns ingen tysk rulle? Eller fransk, eller italiensk, eller isländsk eller japansk? Bra dansk och norsk – den köps nog billigt på ”motköp”, som när vi kränger JAS. Är kanske fransk film hutlöst dyr, även för de internationella kanalföretagen? Jag kippar och storknar inför varje fantastisk shampoo, ”you´re worth it” får jag höra.

En smetig brun hinna lägrar sig över mitt sinne, ungefär samma sorts bruna hinna som herrarna på andra sidan barriären kletade in i en av mina dvd-skivor på dess vanskliga färd ner mot det småländska höglandet. Jag kan undra vad dessa herrar (och kanske någon dam också) sysslar med över julen. Alla tuggar nog inte bara salta jordnötter och ser på ungarnas Peter Pan.

Jag skulle gissa att ett antal av dessa herrar har samlats till hemliga rådslag för att fundera ut hur de ska komma undan denne Anér som bråkar så väldeliga om lite telefonavlyssning och lite olovlig brevöppning och lite brun smet på en dvd som går mellan författaren och journalisten Sven Anér i Uppsala på den ena kanten och läroverksadjunkten och kulturdebattören Bo Alvberger i Värnamo där Lagan brukar svämma över, på den andra.

Det är mycket att ljuga bort. Hur kan tre dvd-skivor, som skickas med ojämna mellanrum och från varierande avsändare, så småningom nå fram till adressaten Alvberger med den blänkande spelytan förvandlat till ett intellektuellt skrotupplag där en bulldozer farit fram? Det blir en uppgift för någon av de smarta, men svårare ting har de väl fixat. Kanske.

Ett par andra i think-tanken får räkna ut hur de ska förklara varför olovlig avlyssning av Anérs fasta telefon satts in så lägligt till jul? Om jag inte minns fel får dylik avlyssning utnyttjas endast om det eventuella straffet för missgärningen kan beräknas bli minst två år; har jag varit så på alerten? En domare måste, om de vill följa lagen men det kanske de inte vill, ge sitt godkännande. Det brukar gå mycket gesvint, visserligen, men ett domstolspapper måste kunna visas upp. För vem vet jag inte, men kanske vice RÅ Kerstin Skarp, som sysslar med angränsande ärende, vore intresserad? Vad sa Rellingen?

Mera jobb i tanken? O ja, själva den högst illegala öppningen respektive återslutningen av Bo Alvbergers raspade och filade dvd-skivor! Raspade längs med de en gång så blanka spåren, för då dödas allt vad ljud och bild heter, där den här föredragshållaren Anér hälsar alla i Tuna välkomna, det blir kaffe med bulle och pepparkaka i pausen, serveras i luckan till höger, ja, ni hittar själva. 25 kronor vill Siv ha för besväret.

Vanligt folk, men det är inget fel på vanligt folk. Det är just det det inte är, förstår ni som simmar i tanken. De öppnar inte brev olagligt, de hoppar inte kråka på dvd-skivor, och de tjuvlyssnar inte på telefoner, för det vet de inte hur man gör. Helt enkelt väldigt hederliga människor, i ett område kring bygdegården i Tuna, ett uppländskt namn med anor från vikingatid och långt dessförinnan. Ett namn som den svenska hemliga polisen inte drar sig för att solka.

Jag märker att jag ilsknar till medan jag knattrar. Lena kommer in och erinrar mig om att jag lovat avstå från knattrande denna afton; kanske en sund tanke. Men ilskan porlar eller om det är pyser den gör. Att se, eller ana - mer än ana – vuxna karlar som mot lön (och det har nog varit OB-tillägg också) gladeligen ägnar sig åt betald grov kriminalitet – ja jag blir småförbannad, Storförbannad.

Och vad kommer ut av detta? Kör vi med Ragnarök eller Katharsis, de slutliga reningsprocedurerna? Ska hela Palmemordstumören fläkas upp som en filéad lax i blodets färg? Eller ska vi återgå till den vanliga trallen: ja, det strulade ett tag här, men nu är alla hörda och saken ur världen. Vad förhören har gett meddelas inte.

Det är när jag raljerar under galgen som hela denna fantasmagori tar form och blir till konkret brott, en serie konkreta brott.

Under galgen? Vems galge?

Sven Anér, medan julen pyser och en kvarts jordnöt har fastnat mellan ett par tänder. Hälsningar till think-tanken och alla klappsnapparna! Hör av er!

2 kommentarer:

  1. Jag tror iofs inte att det är säk, utan en annan sektion som opererar i skydd av undantagsparagraferna i grundlagen.
    Och att hysset med att snappa och repa DVD-klappar är att få Bo Alvberger stämplad som rättshaverist också.
    Dessutom håller man myten om Palmemordet levande.
    Det är enklare och billigare än att behöva underhålla en större enhet för debunking och desinfo, eftersom man överlåter marknadsföringen åt "offret".
    Större resurser vill man, eller får man, uppenbarligen inte lägga ut på palmemordet längre.
    Skicka rekommenderat nästa gång så kanske posten inte tillåter att paketet förstörs och att posten blir ersättningsskyldig. :)

    SvaraRadera
  2. Hej Sven, Det är ju troligt att det du påstår i din blogg är korrekt. Men det är motivet som är det viktiga. På vad sätt gjorde sig Olof Plame så obekväm att någon instans beordrade att mörda honom?

    SvaraRadera

Läs sidan "Om kommentarer"