Till Styrelsen för Sveriges Författarförbund

15.6.2012.
Jag riktar härmed en allvarlig anmälan till Styrelsen för Sveriges Författarförbund och anmodar Styrelsen att noga undersöka vad som egentligen hände sedan jag den 9 juni bett om förbundsjuristernas assistans i ett för mig kränkande förtalsärende.
Ett diarium till ovanstående:
Lördag 9.6. Sänder brev till SFF. Jag ber Styrelsen ur förbundsjuristernas handlingar begära fram detta brev och den senare sända kopian!
Tisdag 12.6 11.15. Ringer SFF:s växel, men samtal tas emot endast kl 9- 11.
Onsdag 13.6. Ringer SFF, talar med ”Susanna”, jurist, som säger att hon inte hittar mitt brev men att hon ska leta och återkomma. Återkommer inte, På em ringer jag SFF på nytt, talar med annan kvinnlig jurist, som lovar att Susanna ska återkomma, men hon återkommer inte. Senare på em: jag postar då kopia av mitt ursprungliga brev på nytt.
Torsdag 14.6 12.30. Ingen hör av sig från SFF.
Fredag 15.6 11.00. Ingen har hört av sig från SFF.
Händelseförloppet är anmärkningsvärt. En mångårig SFF-medlem ber om hjälp i vad han anser vara ett allvarligt förtalsärende, men förbundets jurister vänder honom demonstrativt ryggen. Han får ingen kontakt, inget samtal, inget råd. Inte ens ett besked om huruvida hans båda (!) skrivelser nått SFF.
Säg så här: Naturligtvis kunde SFF ha gjort en helt annan bedömning än jag själv. Förtalsärenden, med dessas dominerande subjektiva inslag, är alltid svårbedömbara, jag kan ha tolkat mitt ärende på ett sätt som inte delats av SFF. Men ett minimikrav måste i så fall ha varit att förbundet hört av sig till mig.
Så har inte skett. Jag har inte fått något brev, inget samtal från förbundet, utan jag har, ensam med SFF-ledamoten Lena här ute på Hjelmbergstorpet, fått uppleva smäleken att behandlas som luft.
Förbundets jurister spelar ju nästan alltid den viktigaste rollen i förhållandet till medlemmarna. Det är från dem vi får hjälp och råd och tröst och kanske helt enkelt ett par minuters samtal. Det finns, anser jag med risk att låta patetisk, en livsnerv mellan medlemmar och jurister, det är den livsnerven som bygger och underbygger SFF som är vårt fack.
Hade det varit så svårt för två (?) förbundsjurister att berätta för mig att de inte bryr sig det bittersta om mig och mina klagomål; det hade gått på en minut.
Jag medsänder sålunda nu inte kopior av de aktuella breven. men jag ber Styrelsen att själv ta fram denna grundläggande dokumentation. Jag vill veta om breven kommit fram, och jag önskar ett uttömmande svar inom en nära framtid.
Och, Styrelsen för SFF, i detta svar bör ingå en försäkran om att förbundets märkliga oginhet ingalunda sammanhänger med min pågående verksamhet som en av mycket få journalist- och författarbevakare av den pågående utredningen av mordet på Olof Palme.
Sven Anér. Hjelmbergstorpet, Öster Edinge 271, 740 10 Almunge. 018-15 12 79.