24.6.2012.
En kort kommentar till denna fina blogg som ökar i omfång och som blivit i stor utsträckning självverkande, trots att mina egna hejarop ibland inte kommer så täta. Jag tycker att den nuvarande bloggframtoningen fungerar bra: intern chat mellan bloggare, summeringar och ny info från mig ett par gånger i månaden.
Naturligtvis är det märkligt – eller inte alls märkligt? – att inte det svenska rättssamhället med sina egna företrädare går in i den här bloggbilden och ryter ifrån: du har fel Sven Anér, ni har fel alla bloggare!
Nej, det sker inte. I stället torde oron öka inom de höga etablissemangen Bloggen svenanerpalmemordet går säkerligen inte osedd förbi, och vissa kommentarer kanske kommer just från rättsstaten, under anonymitetens täckmantel. Kommentarer med den där extra ilskna snärten, kanske.
Allvarligare för vår överhet är säkerligen de tre höga myndighetsrepresentanter som under de senaste månaderna så klart och tydligt fronderat och sagt ifrån:
Leif GW Persson medan han ännu var anställd högt upp inom rikspolisstyrelsen:
”en konspiration med poliser, militärer och säkerhetsfolk…”
Jag söker ivrigt denne Leif GW, per brev och telefon, men jag har hittills inte fått någon kontakt. Förbereds verkligen fyra TV-avsnitt i GW:s regi till nyår? Om sanningen vid Dekorima? Och med GW som kommersiellt intresserad, på flera plan? Svzra gärna, Persson! Det finns något som heter delikatessjäv, som väl innebär ungefär att vederbörande bör använda sitt omdöme. Berörs ditt omdöme av de många tusenlapparns?
Inga-Britt Ahlenius vill se en total nystart av polisens Palmeutredning – kan du utveckla. Inga-Britt? Nej. Jag skickar böcker och brev som uppenbarligen kommer fram men som inte föranleder minsta kommentar från Stocksund.
Göran Lambertz, som kastade ut en flammande brandfackla när han den 19 maj iden stora provinstidningen Upsala Nya Tidning gjorde en pudel som bort uppmärksammas av samtliga landets chefredaktörer men som, vad jag kunnat se, endast noterats av Mora Tidning, enda organ med den nyhetsbedömning som borde fått råda över hela linjen. Inte heller Lambertz är intresserad av att svara.
Det är inte första gången jag har haft anledning att reagera inför denna förledande informationsmetod. En dramatisk uppgift publiceras i ett enda, gärna stort, nyhetsorgan, men därefter händer ingenting. Absolut ingenting. Därmed har saken aldrig förevarit och det vanliga solkiga livet kan rulla vidare. Vad då GW, Inga-Britt och Göran? Det har vi inte sett, det var nog ingenting…
Det fanns en blek anekdot från forna tiders riksdagar där det sas att den som verkligen önskar bevara en hemlighet bör läsa upp den från första kammarens talarstol – ja något ditåt är det vi ser i dag. Publicerat fast inte. Rätt otäckt. Sven Anér
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Läs sidan "Om kommentarer"