Vad sa rikspolischefen till Leif GW?

20.3.2011. Till Riksåklagaren, BRÅDSKANDE!

Jag hänvisar inledningsvis till nedanstående skrivelse i dag till rikspolischefen.


20.3.2011. Till Rikspolischefen, BRÅDSKANDE! Fax: 08-401 90 90.

Redovisning av mötet rikspolischefen – Leif GW Persson.

Jag har tidigare begärt redovisning av vad som hände vid sammanträffandet mellan rikspolischefen och Leif GW Persson, men jag har inte fått något besked, trots att min förfrågan har inneburit förfrågan rörande allmän handling, vilken enligt lag ska besvaras ”genast”.

Detta sammanträffande är ödesmättat, möjligen ödesdigert. Har Persson vidhållit sina lämnade uppgifter om ”en konspiration av polis, militär och säkerhetspersoner” fordras ju till en början en omedelbar snabbutredning från rikspolischefens sida.

Har Persson tagit tillbaka sitt påstående måste detta redovisas och förklaras. Ingenting har dock framkommit som skulle peka på att Persson ändrat ståndpunkt i denna centrala fråga: var svenska statstjänstemän direkt kopplade till mordet på statsminister Olof Palme?

Jag önskar nu omedelbart svar. Jag avser att på min blogg

www.svenanerpalmemordet.blogspot.com

snarast möjligt ge besked, varför jag ber om rikspolischefens assistans. Mina i dag sedan starten snart 20 000 bloggbesökare vill ha besked!

Jag finns, Bengt Svensson, i högsta grad anträffbar, via brev, via fax och via telefon. Jag önskar en omedelbar kontakt!

Engagerad och oroad hälsning!

Sven Anér, Karlsrogatan 85 A, 752 39 Uppsala.

Telefon och fax: 018-15 12 79.


 


RÅ: Är Christer Pettersson fortfarande er mördare!

20.3.2011. Jag fortsätter till RÅ:

Alltsedan hösten 1988 har RÅ, som förundersökningsledare i Palmeärendet, i praktiken aldrig med kraft drivit något annat spår än Christer Pettersson-spåret. Så sent som 1998 stod Pettersson i förgrunden i samband med RÅ:s strandade försök att hos HD utverka resning mot Christer Pettersson, och året efter, 1999, anser sig granskningskommissionen kunna hävda att ”misstankarna mot Christer Pettersson successivt stärkts”. Misstankarna har därefter fortsatt att klistras vid Christer Pettersson, numera avliden i en påstådd ”olycka”, där obduktionsprotokollet påstås vara sekretesskyddat.

Detta är, i grova drag, Palmeutredningen fram till i dag.

Utomordentligt illavarslande misstankar har sedan 1992 riktats mot dåvarande piket/baseball-polisen, nuvarande rådmannen vid Stockholms tingsrätt och moderate ledamoten av Sveriges Riksdag Anti Harald Avsan, men dessa misstankar, bland annat byggda på klara och aldrig ändrade (men sekretesskyddade!) uppgifter från huvudvittnena Anneli och Anki, har aldrig i grunden utretts, aldrig tagits på allvar. Sålunda har Avsan aldrig konfronterats med Anneli eller Anki, vilket är och förblir uppseendeväckande och utgör ett grovt tjänstefel av RÅ och rikskrim.

Mina upprepade frågor, ställda till vice RÅ Kerstin Skarp, om huruvida Anti Avsan, som jag skriver i min aldrig dementerade bok ”Palmemordet: Affären Anti Avsan”, mördade Olof Palme, har aldrig i sak besvarats av RÅ. Jag har endast fått veta att förundersökning pågår.

I denna situation går rikspolisstyrelsens chefskriminolog Leif GW Persson ut i TV och tryckt skrift och meddelar att Olof Palme föll offer för ”en konspiration med poliser, militärer och säkerhetspersoner”. (Något varierande formuleringar har getts.)

Persson kallas till rikspolischefen, men som framgår av mitt brev till Bengt Svensson har deras samtal sekretessbelagts. Det finns ingen uppgift om att RÅ vore intresserad av vad som sagts mellan fyra ögon; det enda som kunnat noteras är RÅ:s upplysning att Persson är välkommen för ett samtal.

Under tiden – nu under ganska många dagar – står hela denna nya vändning av affären okommenterad, oprecis. Självfallet har RÅ, som förundersökningsledare, ett tungt, fortlöpande ansvar för att detta mordärende handläggs korrekt och att viktig information lämnas i varje fall till rikspolisstyrelsen och dess rikskriminalpolis, om inte till den svenska allmänhet som sedan 25 år tillbaka förgäves har efterfrågat korrekt och komplett information.

Förundersökningsledande RÅ måste rimligen ta itu med denna nya utveckling. Om vittnesuppgifter om Palmemordet inkommer till den med RÅ samarbetande rikskriminalpolisen tas dessa tips omedelbart om hand av rikskrims Palmeenhet under ledning av krkom Stig Edqvist, men när Sveriges ledande kriminologiska expert, anställd av rikspolisen, inkommer med ett tips som ger en ny dramatisk lösning av Palmemordet, då gör RÅ ingenting utan nöjer sig med att notera att rikspolischefen lägger locket på.

Jag är i kontakt med ett par utländska tidningsredaktioner, som i dag undrar om de ska skratta eller gråta åt de svenska åklagarnas och den svenska polisens handläggning av fall som Palmemordet och Assangeaffären; jag får en känsla av att den svenska rättvisan inte står högt i kurs.

Kunde inte RÅ, i detta läge, åtminstone som en minimiåtgärd hjälpa till med att få fram ett besked i Leif GW Persson-affären!

Själv delar jag på nära nog varje punkt Perssons åsikter. De stämmer med vad jag skriver i ”Affären Anti Avsan”, med en ospecificerad falang inom rättsstaten som koncipierande grupp bakom mordet, med Hans Holmér som arrangör och med Anti Avsan och minst ett tjugotal av hans kolleger som verkställare.

Förr eller senare, RÅ, måste den svenska staten ta ställning: ska den falskeligen tillsatte syndabocken Christer Pettersson även postumt brännmärkas för ett mord han aldrig begick, eller ska t ex RÅ börja med att bita huvudet av skammen och följa det polisspår som jag lanserade för 24 år sedan och till vilket Leif GW Persson i dagarna har anslutit sig?

En filminspelning som nyligen avslutats – och om vars slutliga framtid jag ingenting säkert vet – presenterar Anti Avsan-affären i klarspråk och riktar strålkastarsken, spännande kulturartiklar skrivs, och ett omfattande avsnitt av min löpande blogg kommer eventuellt att utges i bokform, med arbetsnamnet ”De sammansvurna”.

Det är inte tyst om denne statsminister, som fegt sköts till döds på öppen gata. Det är inte alls tyst.

Sven Anér, Karlsrogatan 85 A, 752 39. 018-15 12 79.

Jag önskar uppgift om diarienummer och handläggare inom RÅ-ämbetet av denna skrivelse, och jag önskar svar jämlikt FörvL 4 §.

1 kommentar:

  1. Hej Sven,

    Jag vill bara påpeka en sak angående Leif GW Perssons "svängning" i Palmemordsfrågan. Redan i boken "Faller fritt som i en dröm" från 2007 ger Persson uttryck för den åsikt som han nu deklarerar offentligt, t.ex. i tv-programmet "Veckans brott", nämligen att mordet begicks av en mindre konspiration av poliser.

    Visserligen är nämnda bok ett stycke medioker kriminalfiktion, men givet Perssons historik är det inte osannolik att använder den skönlitterära formen för att uttrycka åsikter som han inte vågar hävda offentligt. Så gjorde han t.ex. i samband med Geijeraffären vilken drev honom att skriva romanen "Grisfesten". Som du säkert minns, förlorade Persson sitt jobb vid Rikspolisstyrelsen p.g.a. att han bekräftat promemorian angående Geijers samröre med prostituerade för Peter Bratt, så han aktar sig nog för att upprepa det misstaget.

    Vänliga hälsningar,

    John

    SvaraRadera

Läs sidan "Om kommentarer"