Kungligt bröllop – i ett land som inte ens Rosa kan byka rent!

Kontrasten kan inte bli större. Å  ena sidan Cloettakartonger i elegant meterhögt display  hos ICA-Krysset i Almunge – svengelska, 1.50 till välgörenhet. Och å den andra sidan detta kronprinsessans och Daniels arvrike, solkat bokstavligen in i döden av det mord som stäckte inte bara en statsministers liv utan berövade detta kungarike all hederlighet, all heder, där det påstås trona på minnen från fornstora dar.

De kallas statsråd, de ska råda monarken och hans familj rörande de viktiga tingen. Kungens makt är i dag i teorin ingen, i praktiken återstår en glans som kan tolkas som ett uns av makt. Men om sittande kung inte har någon makt, varför behöver han då en hel uppsättning av ”råd”? Jag går till regeringsformen, som jag hittar alldeles i början av Svea rikes lag. RF 1 kap 6 par: ”Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen.”

I hela detta inledande kapitel om ”Statsskickets grunder” nämns inte kung eller kungadöme med ett ord. Jag får vända blad för att hitta 5 kap Statschefen. 1 par ”Statschefen hålles av statsministern underrättad om rikets angelägenheter. När så erfordras sammanträder regeringen i konselj under statschefens ordförandeskap.”

Jaha. Men vad ska ”råden” råda om?  Statsministern ska ”underrätta” statschefen om rikets angelägenheter, men statsministern är uppenbarligen inte skyldig att inhämta statschefens synpunkter på rikets styre, än mindre är statsministern skyldig att rätta sig efter sådana eventuella kungliga synpunkter. Det talas längre fram i kapitlet ”Statschefen” om ”Konungens uppgifter”, men ingenstans finns dessa uppgifter preciserade, vilket känns närmast spöklikt, vid en genomläsning.

Men ”råd” finns, och kungen ska hållas underrättad om rikets angelägenheter. Hur underrättades då kung Carl XVI Gustaf om mordet på 1986 års statsminister, Olof Palme? Och hur har kungen fram till i dag hållits underrättad om påstådda spaningar efter mördaren och annat? Hållits underrättad om att mördaren är känd?

Frågan är ju inte oväsentlig. Har kungen informerats i de ofta klart falska ordalag som varit efterföljande regeringars allmängods och snömos sedan den 28 februari 1986? Det är troligt. Det är svårt att tänka sig att kungen skulle ha fått ett annorlunda nyanserat budskap. Är detta förhållande en av bakgrunderna till den falska tystnaden om mordet på Olof Palme? Att det inte skulle ha gått att berätta sanningen för statschefen? Jag tror det, och jag märker att här finns ett obrukat nyhetsfält. Hur har Palmemordet, genom decennierna, redovisats för kung Carl XIV Gustaf? Dokumentation bör finnas.

Jag har nu sänt bloggbrevet (15.4) ”Det påstått ouppklarade mordet på statsminister Olof Palme” till hovmarskalken på Stockholms slott, och jag tillåter mig hoppas att han verkligen läser; hovmarskalken är en av kungens viktigaste lektörer, med uppgift att hålla kungen à jour. Jag gör ingen direkt koppling mellan ett statsministermord och ett kungligt bröllop, men hovmarskalken måste rimligen känna kontrasten.

Den kungliga Cloetta-chokladen utgör den närmast patetiska utlöparen av kommersialiteten kring ett prinsessbröllop, i ett land som presenteras som ett, om än tillfälligt, sagorike, men som i själva verket är så solkat att det inte kan bykas rent ens av dagens dundermedel Rosa. Jag hoppas att hovmarskalken presenterar problemet för kung och kronprinsessa. Och inte minst för Daniel.

Sven Anér