Meddelandet går även till Tidningarnas Telegrambyrå.
23.3.2012. Sedan jag under hösten 2011 intensifierat mitt journalistiska arbete med undersökning av den pågående Palmeutredningen har jag utsatts för en serie av trakasserier.
Min dvd-inspelning av det allmänna mötet på Tuna Bygdegård den 19 november 2011 ledde till att fyra postade dvd-skivor med titeln ”Lisbeth Palme – mordets stora gåta” utlämnades till adressaterna men i grovt saboterat skick medan en femte skiva aldrig kom fram, och när jag för tre dagar sedan postade slutkorrekturet av min bok ”Mordets dunkel tätnar kring Lisbeth Palme” nådde det stora konvolutet aldrig fram till tryckeriet.
Jag har i dag talat med en jurist jag känner. Vederbörande menar att sabotörerna av min journalistiska verksamhet knappast har hoppats hindra hela distributionen av dvd-filmen eller boken. Avsikten kan snarare, menade juristen, vara att skrämma mig till tystnad eller att föra mig nära en stroke eller en hjärtinfarkt. Ett hot, helt enkelt.
I denna situation begär jag av landets statsminister full öppenhet. Jag har, sedan millennieskiftet, sökt kontakt med ledningen för förundersökningen i Palmemålet, vice RÅ Kerstin Skarp, men jag har aldrig fått annat svar än att förundersökningssekretess föreligger samt att jag inte vore välkommen att ringa eller uppsöka Skarp. Min enda, och huvudsakligen ensidiga, kontakt har skett brevledes.
Jag har även vid flera tillfällen föreslagit Skarp att överväga ett åtal för t ex grovt förtal, men på dessa förslag har jag inte fått något svar.
Jag tillåter mig gissa, statsministern, att vice RÅ Kerstin Skarp i stället med mycket blida ögon ser på de trakasserier som i fjol och i år drabbat mig. Det borttrollade slutkorrekturet av min bok, det enda jag hade tillgängligt, vållade mig givetvis oro och besvär; om jag hamnade nära en hjärtinfarkt går inte att avgöra. Riksåklagaren har vidare, som slutlig klagoinstans i dvd-målet, lämnat min önskan om överprövning utan avseende.
Men är det, statsministern, värdigt ett rättssamhälle att i praktiken opåtalt tillåta ett krypskytte mot en fronderande journalist i stället för att öppna för en hederlig debatt eller för ett lika hederligt förtalsåtal?
Min situation i dag är i princip den här. Jag känner mig övertygad om att min telefon är avlyssnad och att min post regelmässigt kontrolleras, kanske via just den avlyssnade telefonen.
Detta är ingen bra situation. Som statsministern vet står den i flagrant strid med konventionen om de mänskliga rättigheterna; be dina jurister hitta de rätta paragraferna.
Min bok kommer att börja distribueras den 6 april, och jag känner mig ingalunda övertygad om att denna distribution kommer att kunna utföras planenligt. Och skulle några av de böcker som jag själv kommer att skicka, till bl a tidigare prenumeranter på mitt nyhetsbrev ”PALME-nytt”, inte nå sina adressater så vet jag, efter kulturdebattören Bo Alvbergers och mina egna erfarenheter från dvd-sabotagen, att varken polis. åklagare, POSTEN eller TELIA kommer att lägga två fingrar i kors för att hjälpa mig.
”Inte särskilt högprioriterat, ditt ärende”, lät åklagarkammaren i Uppsala hälsa, efter att ingenting ha uträttat i sak.
Jag har, som aktiv journalist och dokumentär författare, vid flera tillfällen tillskrivit dig i bl a just det ärende som toppar min senaste bok. Men du har aldrig svarat, i vad jag inte tvekar att kalla ett svenskt ödesärende.
Släpp in luft, Fredrik Reinfeldt!. Låt inte den svenska rättsstaten fortsatt digna under Palmedramats trauma. Säg att jag har fel på varje punkt samt åtala mig, om det är din bästa lösning.
Det är ingen överdrift att påstå att jag inte är särskilt tillfreds med livet i dag. Detta brev går samtidigt till en läkare jag känner.
Den jurist jag nämnde har rått mig att sända ett brev av detta slag för registrering och diarieföring vid exempelvis statsrådsberedningens kansli, vilket jag härmed gör.
Och så, vilket är brukligt, svara!
Sven Anér, 210814-5075, Karlsrogatan 85 A, 752 39 Uppsala. 018-15 12 79.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Läs sidan "Om kommentarer"