300 besök om dagen på bloggen, men RÅ tar inte emot besök under beklämmande juristeri!

20.3.2012. Min blogg tar numera emot 300 besök per dygn och är därmed den populäraste nyhetskällan i ämnet Palmemordet. I motsats till riksåklagarämbetet och dess förundersökningsledare, vice RÅ Kerstin Skarp, som över huvud taget inte lämnar ut någon information.

Mitt och Bo Alvbergers ärende med de saboterade dvd-skivorna lever sitt stilla men ytterligt anmärkningsvärda liv. Inlagor och beslut korsar varandra, i sak görs ingenting, och en sammanfattning från den 8 mars, tillverkad av Utvecklingscentrum i Malmö, visar med all tydlighet hur ärendet bollats mellan mig och Bo Alvberger och ett antal rättsinstanser för att till slut hamna ad acta, dvs på rättens egen speciella soptipp.

Jag ger nu hela texten, bl a för att visa hur en kokong av papper spunnits kring händelserna vid bygdegården i Tuna men att ingenting i sak har inträffat. Juristeri av denna sort för ett skenliv, som är avsett att demonstrera rättvisans noggrannhet men som vid minsta närmare granskning visar precis motsatsen, nämligen rättens beslut att ingenting göra, över huvud taget ingenting göra i ett ärende av stor vikt och stor känslighet.

Sven Anér, Karlsrogatan 85 A, 752 39 Uppsala.

BEGÄRAN OM ÖVERPRÖVNING OCH KLAGOMÅL MOT ÅKLAGARE

(Riksenheten för polismål, Malmö, ärende AM-7011-12)

Beslut

Jag vidtar ingen åtgärd i anledning av från Riksenheten för Polismål, Malmö, överlämnade skrifterna.

Bakgrund

Ni har till Riksenheten för Polismål, Malmö ingivit två skrifter. Den första inkom den 6 februari 2012 och den andra den 9 februari 2012. Skrifterna uppfattas vara såväl begäran om överprövning av chefsåklagaren Björn Ericsons beslut den 23 januari i ärende AM-7011-12 som klagomål mot honom beträffande handläggningen av nämnda ärende. Skrifterna har överlämnats till Utvecklingscentrum Malmö och inkom hit den 29 februari 2012.

Skäl för beslutet

Av skrifterna framgår att det ni anför och klagar på redan har prövats vid Utvecklingscentrum Malmö genom beslut den 10 februari i ärendena AM 2012/0949 och AM 2012/1148. Ni har därefter klagat på dessa beslut.

Riksåklagaren har den 21 februari 2012 dels avslagit begäran om överprövning av ärendet AM 2012/0949 och dels avseende ärendet AM 2012/1148 – klagomålen mot överåklagaren Björn Ericson – delat min bedömning att klagomålen inte ska föranleda någon åtgärd.

Eftersom det Ni nu anför redan har prövats av Riksåklagaren vidtar jag ingen åtgärd.

Ärendet föranleder ingen ytterligare åtgärd från min sida.

Jörgen Lindberg Överåklagare      Hans Åkesson Föredragande

Tekniken i ärendet framgår mycket tydligt. Sedan ärendet, i vecka efter vecka, bollats mellan så småningom sex rättsinstanser – säkerhetspolisen, Uppsalapolisen. Riksenheten för polismål, utvecklingscentrum Malmö, Uppsala åklagarkammare samt riksåklagaren - blir ärendet på något sätt självverkande; det lever numera sitt eget liv, fram till den allmänt önskade döden. Byråkrati upphöjd till rättvisa. Minsta lilla tecken på att rättsinstanserna skulle be mig eller Alvberger om ursäkt söker jag förstås förgäves efter. Minsta lilla sorry.

Nej, Alvberger och Anér ska hutas åt, eftersom de bara bråkar och krånglar; säkert har de hittat på hela saken. I goda ögonblick kan jag se med visst löje på denna gråmelerade sak, men i andra stunder upplever jag givetvis handlingsförlamning. I en kvart eller så.

Jag kan fråga mig; är det så här Björn Ericson har handlagt alla polisärenden genom åren? Genom att bara sitta stilla på sin stol och utan någon som helst utredning veta att anmälda poliser inget ont har gjort?

Det öppnar perspektiv.

Sven Anér