Till Regeringens samtliga ledamöter – i en ödesfråga!

16 februari 2010

Till Regeringens samtliga ledamöter – i en ödesfråga!

Det gäller mordet på Olof Palme.

Jag har studerat några av de mest spektakulära morden under 1900- och 2000-talen och funnit att mordet på Olof Palme visar upp sidor som förefaller helt unika.

Den synnerligen nära knytningen mellan mördare och utredande myndigheter är en anmärkningsvärd sida. Oviljan från myndigheters sida att över huvud taget utreda den ende reellt misstänkte mannen; sålunda har denne man aldrig behövt medverka i en live-konfrontation inför de båda ytterst välstrukturerade vittnena, och när ett av dessa vittnen verkligen fick medverka vid en
s k fotokonfrontation fanns ingen bild av den misstänkte medtagen bland de sex fotografierna. Ärendet har aldrig gått till domstol – ja, inget annat spektakulärt mordfall har tillnärmelsevis handlagts på liknande sätt.

Det är, mina adressater, omöjligt att undgå intrycket att den svenska regeringen och svenska myndigheter gjort och gör allt för att den misstänkta personen, dvs rådmannen vid Stockholms tingsrätt och moderate ledamoten av Sveriges riksdag Anti Avsan, ej ska bli lagförd.

Och det rör sig inte endast om Anti Avsan. Ovanför Avsan, och omkring honom vid mordtillfället, fanns, enligt odementerade uppgifter, ett 20-tal ytterligare poliser i olika befattningar, sammanslutna efter mordet i en förening kallad ”MOP86” dvs en ”kamratförening för mordet på Olof Palme 1986”, och såväl före som efter mordet fanns ett antal poliser, bland andra Anti Avsan, med i den s k ”Stockholms försvarsskytteförening”, av klar kårkaraktär, ledd av polismannen, vapenhandlaren och leverantören till länspolismästare Hans Holmérs nyinredda ”Palmerum” Carl Östling. Många av medlemmarna i MOP86 kan lätt återfinnas i bl a Gunnar Walls, bröderna Poutiainens samt mina egna böcker i Palmeämnet.

Men det genomgående draget är att varken regering eller rikskriminalpolis varit intresserade av någon utredning värd namnet, däremot intresserade av att endast en bråkdel av handlingarna i ärendet om den s k ”Dekorimamannen” fått bli offentliga.

Olof Palmes sista minuter i livet avslöjas sålunda inte för den svenska allmänheten, vilket utgör ett hån mot hans minne. Jag har sålunda i tryckt skrift direkt utpekat dåvarande piket-/basketballpolisen Anti Avsan som Olof Palmes mördare. Jag hade givetvis räknat med att Avsan skulle reagera, t ex med en anmälan om grovt förtal. Men någon sådan reaktion har inte kommit. Det förefaller uppenbart att Avsan på goda grunder anser sig ha fri lejd från den svenska överheten.

Då Olof Palme under stort polispådrag begravdes i Stockholm den 15 mars 1986 bevakades de många gästerna av bland andra Olof Palmes mördare; ett statsministermord i ett nötskal. Sverige skakas av det ”olösta” Palmemordet, skakas värre än av tsunamin och Haiti. Går svensk heder, svensk demokrati att rädda? Jag vet inte. Men den som måste göra försöket är Sveriges regering. Vad gör ni? Svara!

Sven Anér, undersökande journalist och författare, 210814-5075, aldrig någonsin dementerad i denna svarta affär. Karlsrogatan 85 A, 752 39 Uppsala. 018-15 12 79.