Öppet brev till rådmannen vid Stockholms tingsrätt, moderate riksdagsledamoten med placering i justitieutskottet, Anti Avsan.

18.9.2013.
Anti Avsan – du kan enligt min mening inte fortsätta ditt liv utan att bestämma dig för vad du ska göra med de synnerligen allvarliga anklagelser i Palmeärendet som jag sedan fem år tillbaka riktar mot dig.
Du har, även utan advokathjälp, själv den tillräckliga utbildningen för att exempelvis se till att jag blir stämd för förtal. Så länge du inte gör detta måste jag självfallet konstatera att du inte anser mig skyldig till förtal, eftersom mina påståenden om din stora skuld till mordet på statsminister Olof Palme aldrig blir bemötta.
Du har, vid ett lunchsamtal på NK med en äldre poliskollega, på förfrågan om det var du som sköt Olof Palme, svarat:
Nä nä, vi har sån uppbackning att ni kan aldrig ta oss!
Du svarar inte på frågan, utan kommenterar på ett sätt som i stället visar att du inte avvisar all skuld, snarare motsatsen. Vad då uppbackning? Den som inget ont gjort behöver ingen uppbackning. Och vilka är ”ni”, och vilka är ”oss”? Uppenbarligen går du omkring med ett skrämmande sjukt samvete, när du måste skyddas av några oidentifierade ”oss”!
Som du vet pågår en aktion där just en sådan polisanmälan, som jag talar om, förespråkas, en polisanmälan mot Sven Anér. Självfallet har jag ingenting att invända, och jag har anslutit mig till aktionen. Du får all information du behöver på min blogg, som du mycket väl känner till.
Jag önskar nu din kommentar, postad senast den 25 september till
Sven Anér, Karlsrogatan 85 A, 752 39 Uppsala. 018-15 12 79.
Får jag inget svar kommer jag först att konsultera juridisk specialexpertis.
Med djupt undrande hälsning

8 kommentarer:

  1. Det är bra, Sven! Nu kopplar vi ett omvänt livtag på Anti Avsan och skickar honom i mattan med en rejäl duns.

    SvaraRadera
  2. Om Anti Avsan stämmer Sven Anér för förtal (BrB 5:1) så riskerar han att förlora. Det gör han även som oskyldig. Om någon utpekar en annan person såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller på annat sätt lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, så är man skyldig till förtal. Det spelar ingen roll om det är sant eller inte. Men det finns undantagssituationer. I det här fallet anser Sven Anér att han har skälig grund för anklagelsen. Den måste inte vara sann. Han lämnar inte uppgift just för att Anti Avsan ska utsättas för andras missaktning. Det är inte så enkelt som att om det är sant så är det inte förtal och om det inte är sant så är det förtal. Den som förlorar målet betalar samtliga rättegångskostnader (inte allt vid småmål). Dessutom så ger rättegången uppmärksamhet. Avsan har alltså inget att vinna på en stämning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ta fram det anonyma brevet till DN addresserat 1986.-05-20,där någon med denna namnteckning vill göra sken av att denna person har med mordet på Olof Palme att göra.Jag kan bara säga:Vilka maktfullkomliga SVIN,det måste vara som skriver ett sådant brev,och i sin Maktfullkomliga "Sekt"njuter av, att, som hämnd,ange en person, som störde dem i deras förberedande av detta attentat.

      Radera
  3. Anonymtomte 27 september 2013, 12:15: "Det spelar ingen roll om det är sant eller inte."

    Jo, det är helt avgörande. Brottsbalkens kapitel 5, paragraf 1, stycke 2 säger: "Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om det är försvarligt med hänsyn till omständigheterna att lämna uppgift i saken, så vinner inte Avsan en stämning. Skyldig att uttala sig är dock Sven Anér inte. Jag ska försöka förklara tydligare vad jag menar med det jag skrev tidigare. Om någon utpekar en annan person såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller på annat sätt lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning är det ett förtalsbrott. I det här läget spelar det ingen roll om beskyllningen är sann eller inte. Uppgifterna ska vara av nedsättande beskaffenhet (inte bara ett värdeomdöme). Låt oss säga att någon sprider ut att en viss person har begått ett brott. Detta är sant, men syftet är att utsätta personen för andras missaktning. Sant eller osant så är det ändå förtal i den situationen. I vissa situationer är det försvarligt att uttala sig (paragrafen som Magnus Johansson tog med) om man visar att uppgiften var sann eller att man har skälig grund för den. Då skall den som kränker gå fri från ansvar. Det är i undantagssituationerna det spelar det roll om det är sant eller inte.

      Radera
  4. Förtydligande när det gäller undantagsreglerna: För att inte fällas för förtal så ska det vara försvarligt att lämna uppgiften OCH att uppgiften är sann eller annars att uppgiftslämnaren hade skäligen grund för den. Även om det är sant kan man alltså bli dömd för förtal om det inte var försvarligt att lämna uppgifterna.

    SvaraRadera
  5. Anonymtomte 4 oktober 2013 17:24: "Om det är försvarligt med hänsyn till omständigheterna att lämna uppgift i saken, så vinner inte Avsan en stämning."

    Nja, det beror på om det påstådda förtalet är sant eller inte.

    Anonymtomte: "Om någon utpekar en annan person såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller på annat sätt lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning är det ett förtalsbrott. I det här läget spelar det ingen roll om beskyllningen är sann eller inte."

    Du har fel. Du bortser helt från stycke 2 i aktuell paragraf när du konstaterar detta. Gör inte det.

    Anonymtomte: "I vissa situationer är det försvarligt att uttala sig (paragrafen som Magnus Johansson tog med) om man visar att uppgiften var sann eller att man har skälig grund för den. Då skall den som kränker gå fri från ansvar. Det är i undantagssituationerna det spelar det roll om det är sant eller inte."

    För det första är det ingen separat paragraf jag citerat men istället det andra stycket i Brottsbalkens kapitel 5, paragraf 1. För det andra är det inte kränkande att lämna sanna uppgifter och sanningsförhållandet utgör alls ingen speciell undantagssituation.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att medvetet lämna falska uppgifter om en person, och dessutom underteckna det med en identifierbar namnteckning,som syftar till denne, ( se brevet till DN , daterat 1986-05-20) , är förtal, och en brottslig handling.Detta är anmält till Rikskrim, med begäran om, att för dem att utreda, vem som har skrivit detta brev..Det är något för er som söker sanningen om detta morddrama,som ni skall lägga er energi på att få veta.Kläcker ni det,är ni nära de femtio miljonerna,som utlovats, till den som löser detta mord.Jag är övertygad om att, efter dessa 27 år, det finns någon som har insikt i detta, och vill öppna sitt hjärta.

      Radera

Läs sidan "Om kommentarer"